Jan Larssons återkomst inom den socialdemokratiska toppolitiken ses som en toppvärvning. Och visst detta håller jag med om. Jan Larsson är en respektabel person med en gedigen erfarenhet vilket dagens socialdemokrater är i starkt behov av.
Ändå är det symptomatiskt att när socialdemokraterna ska förnya sig vänder man blickarna bakåt och värvar någon som står för det förgångna. Visst, det kan vara förståligt att ett parti som hade vanan att prenumera på regeringsmakten och ett väljarstöd stadigt över 40% drömmer sig tillbaka till denna svunna tid. Men framtiden ligger inte bakom oss. Sverige skulle inte må väl av att kastas tillbaka några decenier, vilket är Socialdemokraternas främsta mål.
Samhället av idag behöver andra lösningar än denna stelbenta byråkrati och överförmynderi som den traditionella socialdemokratin är så synonym med.
Att välja Jan Larsson som valgeneral är trots detta ändå ett förmodat bra val då han har något som i princip alla övriga socialdemokrater av idag saknar. Han har integritet och erfarenhet. På det kan man komma långt. Frågan är dock om verkligen Jan Larsson kan få dagens socialdemokrati att ställa om kursen och siktta mot framtiden istället för att backa tillbaka mot en svunnen tid?
Frågan är också hur Jan Larsson med trovärdighet kan klarar att ställa om från att förorda bankdirektörenas guld till att tala till den vanliga väljaren?
Media: AB1, AB2, Exp1, Exp2, DN, SvD1, SvD2, SR
Läs även andra bloggares åsikter om Jan Larsson, Socialdemokraterna, tillbakablick, svunnen tid, överförmynderi, byråkrati, valgeneral, integritet,
Efter snart 2 mandatperioder av “andra” lösningar så är ju resultatet klart: från budgetöverskott till budgetunderskott, högre arbetslöshet, högre bidragsberoende, ökande klyftor. mm !!.
Så om det är “andra lösningar” som behövs så är Alliansens lösningar knappast svaret !!.
Under dessa två senaste mandatperioder har Sverige gått betydligt bättre än omvärlden och seglat upp det land i Europa med bäst ekonomi och som därigenom har klarat den värsta globala kris vi sett sedan innan 1900-talets början. Detta har ge
Man kan enbart föreställa sig hur det hade sett ut om socialdemokraterna hade fått leda landet under denna kris. Då hade med all säkerhet arbetslösheten varit i klass med Greklands och klyftorna i samhället obönhörligt större än. Trots all socialdemokratisk propaganda är sanningen att vad vi ser idag.
Utanförskapet har de facto minskat sedan Socialdemokraterna regerade med en politik som spädde på arbetslösheten, med en accelererande andel människor som förtidspensionerades enbart för att dölja den usla socialdemokratiska arbetslöshetsstatistiken.
När Socialdemokraterna senast regerade tappade Sverige mark i förhållande till vår omvärld. Ingen i Sverige kommer att tjäna på att vi får tillbaka denna politik som undergräver människors möjlighet till egen försörjning och som enbart kommer att urholka välfärden.
Som vanligt argumenterar inte socialdemokrater hederligt i detta utan kommer med lögner och felaktigheter för att svartmåla Sverige. Ett Sverige som definitivt har blivit ett bättre land att leva i under dessa senaste sju åren!
“Ett Sverige som definitivt har blivit ett bättre land att leva i under dessa senaste sju åren!”…..-tror du sjuka och arbetslösa håller med dig där ??.
Det är lustigt hur förra S-regeringen tycks kunna ha både överskott och vettig välfärd kvar i sin budget, medans Alliansen trycks “prioritera” annat !!.
“-denna svunna tid”. Centern kanske drömmer om Fälldintiden då partiet hade som mest 25,1 procent. Gapet mellan det och dagens siffror är långt större än variationen i andra partier.
Att “backa tillbaka” från alliansens politik är klart angeläget. Det betyder inte att allt var bra tidigare men med alliansen har vi fått en grupp politiker som har ojämlikhet som mål och som vädjar till väljares kortsiktiga egenintresse, Främsta medlet för detta är jobbskatteavdragen som är konstruerade för just detta ändamål plus att det ska bidra till att pressa ner de lägsta lönerna.
Oavsett om det räknas som framåt eller bakåt så har jag fått ett intryck av att Socialdemokraterna satsar hårt på en utomparlamentarisk agenda. Tidigare hade Socialdemokraterna med Håkan Juholt en partiordförande med Riksdagsplats. Det kanske inte dög ?
Nu har man Stefan Löfven som partiordförande och som inte finns i Sveriges Riksdag, man har Magdalena Andersson som ekonomiskpolitisk talesperson och som inte finns i Sveriges Riksdag och nu slår man på de stora bongotrummorna med återrekrytering av Jan Larsson som inte finns i Sveriges Riksdag. Nästa återrekrytering kanske blir Ernst Wigforss som inte heller finns i Sveriges Riksdag 🙂
Du har en poäng i att S-ledningen inte sitter i riksdagen, men samtidigt så är det då mindre av proffspolitiker och mer “män av folket” som vi då talar om, för dagens många proffspolitiker vet ju knappt vad ett riktigt arbete innebär, och allt kring detta har man ju då också väldigt dålig koll på, just det som krävs för att klara sin vardag för vanligt folk……-utan höga riksdagslöner !!.
Så din poäng tillfaller snarare S-ledningen här !!.
Hmm, din kommentar är intressant !
→ → “män av folket” ← ←
Det fodras kanske en man för att kunna uttrycka sig så ?
Om det nu är så att vara förtroendevald representant för en politisk organisation med vilken ändamålet är att genom att vara förtroendevald representant och kunna utöva politisk påverkan i den folkvalda församlingen det innebär vunna poäng att inte medverka i den folkvalda församlingen så blir det som jag ser det lite knepigt. Faktiskt så undrar jag vad som är meningen med att ha en politisk organisation överhuvudtaget när agendan för de valda representanterna är vad du beskriver.
Kan det vara sǻ att representanterna inte ens är valda ? är Socialdemokratiska arbetarpartiet en politisk organisation eller vad är det för någonting ? Är det kanske någon slags kompisklubb där kompisarna utser och ger varandra olika uppdrag ? Det kanske är någon slags affärsklubb ?
Du får gärna förklara.
Det är knappast ordet “män av folket” du skall hänga upp dig på, då situationstecknet fanns där av en anledning som du säkert egentligen förstod !!.
Det är snarare så att man skall reagera över att det är så pass många politiker som inte ens har haft ett riktigt jobb, och behövt leva i den verklighet som alla dom ska styra över lever i !!.
Och där satte du just fingret på socialdemokraternas största problem. Att den politiska ledningen inom socialdemokratin just enbart består av människor som inte haft, ett enligt ditt sätta att se det, ett riktigt jobb!
Jag håller till viss del med där, då jag själv tycker att det borde finnas ett arbetskrav för att få bli politiker !!.
Men nu har ju de facto Socialdemokraterna fått en riktig arbetare som partiledare med bakgrund som svetsare, och är inte ett riktigt jobb ??…vad har Lööf jobbat med (eller Maud?? )??…eller Reinfeldt ??…..det är nog inte konstigt att Alliansens arbetslinje är den sanna bidragslinjen, då “vissa” knappt vet vad ett normalt arbete är !!.
Angående uttrycket “män av folket” så är det helt ok för min del. Min tanke var att försöka uppmärksamma att hur man uttrycker sig kan uppfattas olika.
Vad gäller vad någon politiker och förtroendevald har för eventuellt annat arbete, eller som du uttrycker det ‘riktiga jobb’, så lägger jag själv inte något egentligt värde i det när jag bedömer dennes politiska gärning. Att tillexempel Stefan Löfven som du nämner har varit svetsare kopplar jag inte på något egentligt sätt till vad han uttrycker i sitt uppdrag som partiordförande för Socialdemokraterna, oavsett hur många svetsfogar han har svetsat. Men det är möjligt att det är många som lägger värde i det, och det är då kanske så att det bottnar i att kunna känna en närhet med någon på ett känslomässigt plan. Om det är på det sättet, så kan man nog lätt hamna fel om man väljer att utifrån sådana känslomässiga aspekter bedöma någons politiska gärning.
För mig handlar att ha ett politisk uppdrag just om att man som vald representant har ett uppdrag i att utföra en politisk gärning. Men som jag försökt föra fram i tidigare kommentarer, ovan i denna kommentarstråden och tidigare i andra kommentartstrådar, lägger jag tillexempel stor vikt vid hur personer utses till sina politiska uppdrag.
Jo man har ju själv varit svetsare en gång i tiden, så visst det ligger nära “riktiga jobb för mig”, men det frångår inte det faktum att det är en klar fördel om man har en bakgrund från det vanliga arbetslivet, då det är just där som de flesta också lever, och det är då lättare att inse hur politiken påverkar vardagslivet för de “vanliga” !!.
Politiska broilers, oavsett partifärg har knappast den förståelsen, då just den biten av livserfarenhet naturligt nog saknas….En ganska så viktigt brist i erfarenhet skulle jag säga, så jag kritiserar inte enbart vissa partiers politiker utan en viss typ av politiker !!.
Frågan är hur mycket svetsande det blev för Stefan Löfven innan han gick över till att bli fackpamp på heltid. De senaste 20 åren har Stefan Löfven definitivt inte ägnat sig åt något som i dina termer räknas som “riktigt” jobb.
Frågan är vilken förankring och förståelse denna fackpamp Stefan Löfven egentligen har för de vanliga arbetarna som ha sedan mycket länge sedan börjat parasitera på. Hela LO-kollektivet går nämligen ut på att göra karriär inom det fackliga för att just slippa göra några produktiva timmar på sin arbetsplats och att åka på konferenser för sina medlemmars avgifter.
Såja såja, nu kommer fördomarna om in här igen -om Facket denna gång, men visst det är nog 20 år som han jobbade som svetsare, men han har de facto gjort det !!.
Skillnaden är väl att till exempel Lööf inte har jobbat med ett riktigt jobb överhuvudtaget, och redan där har Löfven ett stort försprång i erfarenhet !!.
Är tämligen övertygad att Lööfs erfarenhet slår Stefan Löfven med milsvis skillnad med tanke på hennes förankring i hur landsbygdens förutsättningar.
Gällande LO-kollektivet är det knappast några fördomar som jag påstår då jag enbart beskriver egna erfarenheter hur det fungerar inom LO. Jag är faktiskt LO-medlem sedan länge och är ytterst kritisk till hur de förvaltar sina medlemmars avgifter.
Jag bidrar återigen med en kommentar. Välkommen att läsa !
I diskussionen så skulle jag återigen vilja vidhålla att det är lätt att hamna fel när man utifrån känslomässiga aspekter bedömer någons politiska gärning istället för att se till det politiska innehållet.
Ofta använder man olika ordspråk eller talesätt för att på ett illustrativt sätt försöka beskriva vad man vill föra fram och då finns det tillexempel någon som säger att jag kan inte se skogen eftersom det är så många träd i vägen men i denna diskussionen är det tydligen svetspinnar som är i vägen. Det är lite synd när det är så eftersom det blir svårare att diskutera det politiska innehållet, och som jag ser på det är det det politiska innehållet som är vad som är intressant, inte svetspinnar.
Vad gäller Annie Lööf gentemot Stefan Löfven, så väljer jag Annie Lööf varje dag, inte på grund av att hon har bättre svetspinnar, utan på grund av det politiska innehållet som hon står för. Hon visar också att hon har ett stort personligt engagemang i vad hon gör och att hon känner för det hon gör.
När det gäller det här med pampar och fackpampar så är min undran fortfarande varför dessa pampar och fackpampar alltid söker sig till Socialdemokraterna ? Hur går det till och hur utses de till de uppdragen de blir utsedda till inom Socialdemokraterna ?
Jag vill också lägga till en sista fråga på Politisk Debatts frågor om pampar och fackpampar: Varför glömmer dessa pampar och fackpampar sitt ursprung så fort de får lite att säga till om?
Mikael använder ordet” fackpamp” två gånger i sin senaste kommentar. Så uttrycker man sig när man vill ge något en negativt prägel. Det är typiskt för hur många på den borgerliga sidan använder ordet, ofta om LO:s förtroendevalda och anställda men sällan om motsvarande i andra fackliga organisationer. Det är också typiskt för Centerns negativa inställning till facklig verksamhet, i varje fall när det gäller LO. Utbildning och konferenser är nödvändigt för att lära sig och hämta intryck, men det gäller då, enligt Mikael, inte för LO-folkets representanter.
Den danske musikern Troels Trier bildade i början a 1970-talet ett konstnärskollektiv och spred på musikalisk väg sådan borgerlig propaganda med negativa influenser om pampar som du beskriver.
Du kan lyssna till deras budskap genom länken ==> Røde Mor – Pamper
Ja du Arne R, -på denna blogg tycka man använda fördommar som fakta, och att vara verklighetsfrånvänd tycks vara ett krav för att gilla Alliansens politik numera !!.
För varför skulle man annars behöva snedvrida fakta så mycket som man faktiskt gör, om inte det är just fakta är problemet ??.
Re: Arne Roland
Gällande min kommentar om LO-pamparna talar jag helt ur egen erfarenhet från alla år som jag varit fackligt ansluten inom LO och sett med egna ögon hur verklighetsförankringen med arbetsplatserna försvinner ju högre upp i leden personerna kommer inom LOs hierarki.
Re: Jonas
Snedvridande av fakta är det framförallt du som har stått för hittills i dina kommentarer på min blogg. Du slirar i sann socialdemokratisk anda på sanningar och använder statistik hämtade ur den socialdemokratiska propagandamaskinen.
Såå Mikael var är då din fakta ??, hitintills så är det mest fördommar du kommer med !!.
Den statistik som jag kommer med är källhänvisad, och vill du blint bortförklara detta som “den socialdemokratiska propagandamaskinen” så är det ditt problem, men fakta är ändock fakta och varför ska fakta alltid vara ett sådant stort problem för Alliansen ??.