Regeringens jobb- och utvecklingsgaranti (FAS-3) utmålas allt som ofta av oppositionen som ett misslyckande. Jag är den förste att uttrycka besvikelse hur detta har framskridit och att det är så stor andel som omfattas av denna jobb- och utvecklingsgaranti.

Varje individ som kommer till denna fas är i princip ett misslyckande för Arbetsförmedlingen (som bär ansvaret för att se till att insatser för individen görs innan FAS-3 uppnås).

Tidigare åtgärder måste sättas in och målet måste alltid vara att få individen att återgå till en anställning. I vissa fall måste samhället gå in och stötta förutsättningarna för att denne individ ska kunna nå målet med en anställning och då måste Arbetsförmedlingen vara så proaktiv att den ser till att ge individen dessa förutsättningar.

Men varför vänta tills man når denna slutliga fas där oppositionens så framgångsrikt lyckats uppmåla de personer som är i denna fas som misslyckade. Givetvis är dessa människor inte misslyckade bara för att de inte fått den rätta hjälpen. Men med en opposition som gläds åt dessa människoöden som kämpar dag ut och dag in för att få sin tillvaro att gå ihop, gör deras situation än mer utsatt. Frågan om jobb- och utbildningsgarantin är så mycket större än partipolitik vilket oppositionen dessvärre vägrar att inse.

Samma sak gäller den grupp som oppositionen nu målar upp som förlorare då de kommer att bli utförsäkrade från sjukförsäkringssystemet en andra gång. Denna utsatta grupp utnyttjas som slagträ i debatten för att angripa regeringen istället för att man verkligen månar om att individen har det bra.

Och vad är egentligen alternativet till att nå en utförsäkringsperiod? Jo att samhället helt gömmer undan individen. Hur humant är det?

Självklart kan mycket bli bättre i sjukförsäkringssystemet. Men att man återkommande ser till individens förmåga att vara värdefull för samhället kan inte vara något ont. I oppositionens värld hade denne individ för länge sedan lämnats till de ”värdelösas” bortglömda tillvaro.

De som har följt min blogg vet att jag är mycket kritisk till både utformningen av FAS-3 och till dagens sjukförsäkringssystem. Men jag är än mer kritisk till hur oppositionen vill lösa dessa problem.

Jag skulle vilja se en sammanslagning av systemen. Slå samman försäkringskassan med arbetsförmedlingen helt och hållet och gör en helt ny myndighet av de båda. Ta den bästa kompetens hos de två och gör något riktigt bra med fokus på trygghet för individen!

Arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen kan med lätthet slås samman. Framförallt skulle individen vinna på detta då man vinner helhetssynen på individens behov och förutsättningar!

Media: Exp, DN1, DN2, Arbetet

Bloggar: Tord oscarsson, Social aktion, Staffan Lindström, Martin Moberg, Paul Ronge

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , ,