Debatten har varit hög under vintern gällande vinstdrivande företag inom vårdsektorn. Många har förfasats över att skattepengar går till intäkter i företag som tillhandahåller tjänster inom vården. Samtidigt är det ingen som protesterar mot att de företag som tex tillverkar sjukhusutrustning kan gå med vinst. Trots att det i bägge fallen handlar om att skattemedel används till att betala företag för den tjänst de tillhandahåller, är det bara de vinstdrivande företagen inom vårdsektorn som kritiseras vilket är ett fullständigt inkonsekvent ställningstagande.

Denna brist på logik hos kritikerna är något som jag har funderat mycket över. Hur kan de som är kritiska till vinster inom vårdföretag samtidigt anse att det är okej med vinster för företag inom tillverkningsindustrin, som också tjänar sin vinst ur det samhälleliga? För mig går denna logik inte ihop.

Min övertygelse är att det går att förklara denna brist på logik i den traditionella vänsterretoriken. Vi hade tex först vänstersidans motstånd till RUT-avdraget. Ett motstånd som handlar om att jobben inom denna tjänstesektor inte är tillräckligt ”fina jobb” för vänsterretorikerna. Framförallt handlar det om jobb i en traditionellt kvinnlig bransch. Att kvinnor genom införandet av RUT ges större möjlighet till egen verksamhet och att bli egna företagare är givetvis något som inte tilltalar den samlade vänsterns retorik.

På samma sätt är det inom vårdsektorn kontra tillverkningsindustrin. Vårdsektorn är helt enkelt en traditionellt kvinnodominerad bransch medan de företag som levererar utrustning kommer från den mer traditionellt mansdominerade tillverkningssektorn. Därför blundar vänstern för att skattepengar går till vinstdrivande företag inom tillverkningsindustrin samtidigt som de förfasas över detsamma för vinstdrivande företag inom vårdsektorn. Dubbelmoralen är således total!

För min del anser jag att fokus har legat fel i denna debatt om vårdföretagens vara eller icke vara. Fokus bör ligga på kvalité och inte på om någon ska tillåtas bedriva en verksamhet med vinst eller ej. Därför ser jag också LOV – lagen om offentlig valfrihetssystem, som något riktigt bra.

Till skillnad från LOU – lagen om offentlig upphandling, bygger LOV nämligen på kvalitetskrav och är öppet för alla som uppfyller de kraven, både kommunala aktörer, kooperativ och företag. Det öppnar för en större valfrihet för dig och det gör det möjligt för engagerade och nytänkande företag att etablera sig inom vårdsektorn. Genom att införa LOV kan vi lägga makten hos människan, minska välfärdskostnaden genom konkurrens och effektivitet och dessutom anpassa utbudet efter vad vi själva vill ha. Det är på det sättet vi skapar en långsiktigt hållbar välfärd i Sverige.

Fler kommuner borde inse att det är genom att införa LOV man skapar fokus på kvalité inom vården. Dessvärre fungerar det inte med frivillighet för alla kommuner och även att jag är anhängare av kommunalt självbestämmande och anser att beslut ska tas så nära den enskilde medborgaren som möjligt, är detta en fråga där staten borde lagstifta för att samtliga medborgare ska ha samma frihetliga rätt att bestämma över sin egen ålderdom.

Media: Smp

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , ,