För mig är nyårsaftonen den kväll på året där jag andas framtidshopp mer än någon annan kväll på året.

På nyårsaftonen gör man upp med det som har hänt det gångna året och eftertankarna om vad som kunde gjorts bättre är det som skapar hoppet inför en stundande framtid. En framtid som just i kväll, på Nyårsaftonen, känns hoppfull och varm!

2011 var annars ett ganska trist år med många negativa nyheter och katastrofer som drabbat ett stort antal människor. Jag tänker då främst på tsunamin i Japan, på vansinnesdådet på Utöya och på svältkatastrofen på Afrikas Horn. Detta är bara exempel på fruktansvärda händelser som på många fronter har förändrat människors världsbild under året.

I Japan gav katastrofen fokus på hur bräcklig kärnkraftsindustrin de facto är och att detta är en energitillverkning som är en fara för mänskligheten. Kärnkraftsmotståndet stärktes också över världen men inom Sveriges gränser höjdes i stället röster från folkpartistisk sida att riva upp energiöverenskommelsen då de trots ökat fokus på hur farlig kärnkraftsindustrin är, vill ha mer av denna varan.

Men att Folkpartiet först nu uppenbarligen hade förstått att de genom energiöverenskommelsen skrev på en försäkring på att staten inte ska bidra med några pengar till ny kärnkraft, vare sig i investering eller risktagning för ev. olyckor är anmärkningsvärt och förmodligen den politiska nyhet som fick flest att dra på mungiporna under året. För det var först när Folkpartiet förstod att de har bidragit till att det inte kommer att bli någon ny kärnkraft i Sverige som de inte längre ville stå fast vid sin överenskommelse – snacka om att inte vara medvetna om vad man skriver på.

SAAB har också dominerat nyheterna under året och det måste ha varit ett hemskt år för de anställda inom detta företag som fått slitas mellan hopp och förtvivlan när deras frälsare Victor Muller gjorde sitt bästa för att mjölka så mycket för egen del hur företaget. Konkursen var oundviklig då GM aldrig var beredd på att låta några större konkurrenter få fatt på de licenser som GM fortfarande har makten om. Detta var givetvis Victor Muller medveten om hela tiden men han lyckades lura hela fackföreningssfären och de rekonstrueringsansvariga att detta skulle gå att lösa. Till slut gick detta inte längre och i början av december var konkursen ett faktum och vad det slutligen kommer att bli av SAABs konkursbo står fortfarande skrivit i stjärnorna.

I övrigt har mycket av politiken varit präglad av den ekonomiska kris som vuxit sig fast inom EU och som lägger djupa spår i den europeiska ekonomin men där Sverige har stått stark och genom Alliansregeringens försorg stärkt våra positioner som det land med den bäst skötta ekonomi i Europa. Trots välskötta finanser märker även vi i Sverige av världsekonomis förfall vilket ter sig genom att arbetslöshetssiffrorna ligger kvar på den höga nivå som den tidigare socialdemokratiska regeringen lämnade efter sig.

Men allt har inte varit svart under 2011. Centerpartiet fick tex genom en härligt positiv öppen valprocess en ny partiledare i Annie Lööf, som gör att vi nu andas tankar på ökad mänsklig frihet och hopp inför den framtida utvecklingen.

Jag vill även se Socialdemokraternas kollaps som en positiv nyhet under året då vi äntligen kan ha sett slutet på denna hemska sosseefiering av samhället som egentligen har präglat hela mitt liv och begränsat människors frihet att bestämma över sina egna liv.

Genom Socialdemokraternas svårighet att hitta en lämplig partiledarkandidat efter deras katastrofval 2010 dök då Håkan Juholt upp i sista minuten och valdes under den obligatoriska och invanda applådskaran på Socialdemokraternas kongress, applådskaror som för tankarna till Nordkoreas indoktrinering av dess befolkning som vi såg prov på när Nordkoreas diktator begravdes i veckan.

Håkan Juholt visades sig dock vara den bästa valarbetaren borgligheten någonsin sett och splittringen av Socialdemokraterna har visat på djupa öppna sår under resterande delar av året. Därför är det föga oväntat om partiet kommer att genomgå en splittring under 2012 då falangerna tycks omöjliga att förena i samförstånd inför en politiks linje.

Den möjliga baksidan av Socialdemokraternas förfall är att Moderaterna har blivit ett enormt parti (till storleken) som genom sin storhet i princip kväver de övriga partierna inom Alliansen.

Det är här jag ser de största politiska utmaningarna inför 2012 för oss inom Centerpartiet. Att med tydlighet profilera oss gentemot Moderaternas, ibland omänskliga politik och då tänker jag främst inom socialförsäkringsområdet där vi inom Centern under 2011 hållit en alltför låg profil och låtit Moderaterna ensamt bestämma agendan. Likaså tänker jag på skolområdet där uppdelningen av politikerområdena inom Alliansen varit alltför dominerad av magister Jan Björklunds inflytande och där Centerpartiets betydligt mer sundare skolpolitik har fått stå tillbaka.

Min förhoppning är att genom vår nya partiledare Annie Lööf har självförtroendet åter vuxit sig stark i de centerpartistiska leden och att Centerpartiet kommer vara det parti som tydligast står för det positiva inom Svensk politik under 2012.

Med den förhoppning vill jag önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År!

Media: Svd1, Svd2, DN1, DN2, AB1, AB2, Exp1, Exp2, Exp3, SVT1, SVT2, GP1, GP2, SR1, SR2

Bloggar: Tokmoderaten, Thomas Böhlmark, Christin Norlin, Johan Hedin, Peter Högberg, Den Hälsosamme ekonomisten, Kent Persson, Mikael Persson

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,