De rödgröna vann valet med tydlighet. Stefan Löfven blev den partiledare som ska ha som uppgift att bilda regering. Det borde vara ett angenämt uppdrag. Vilken vill inte få möjlighet att vara den som leder Sverige.

Stefan Löfven verkar dock inte vara denna man. Han tvekar, han är undvikande. Andra får göra jobbet att få till stånd en rödgrön regering.

Stefan Löfvens problem är inte att han vill undvika debatten, nej Stefan Löfvens problem är att han inte tar debatten då han i samtliga fall förlorar debatter.

Sverige behöver en regering. Dagarna efter valet har gjort tydligt att valets vinnare, Stefan Löfven, inte är den som kan ställa upp en ny regering för Sverige. Stefan Löfven har inlett med att stänga dörren för Vänsterpartiet i förhoppning att C eller Fp skulle imponeras.

Stefan Löfven står dock ensam. Hans förhandlingskunskaper visade sig vara värda noll och ingenting. Det är uppenbarligen skillnad när förhandlingsstrategin handlar om Sveriges framtid och inte om hur man kan gynna fackmedlemmar bäst såsom Stefan Löfvens tidigare erfarenhet av förhandlingar har handlat om.