Maud Olofsson skriver idag på DN att Centerpartiet vill sälja delar av Vattenfall och använda 10 miljarder kronor i aktiekapital i ett nytt spjutspetsbolag – Framtidsenergi AB, ett bolag som tillsammans med privata aktörer ska investera i nya energilösningar och gröna jobb i Sverige. Att det råder brist på riskvilligt kapital som vågar satsa på innovativa idéer har vi alltför många bevis för.

Alltför ofta uppstår det en sorts ”dödens dal” i utvecklingskedjan, mellan testlabbet och marknaden, som gör att lovande teknik antingen försvinner till investerare och tillverkare utanför Sverige eller helt enkelt stannar upp i utvecklingen. Framtidsenergi AB skulle kunna gå in som investerare och delägare i unga lovande energibolag och utvecklingsprojekt, i syfte att avyttra sin andel till privata ägare när projektet kommit igenom den kritiska utvecklingsfasen. En sådan aktör skulle med spetskompetens på energiområdet och staten som seriös ägare göra det enklare för banker och fler privata aktörer att också våga investera. Att ta affärsrisker innebär att somliga projekt kommer att misslyckas medan andra lyckas och betalar tillbaka med råge till svenska folket som ägare. Och ur dessa succéer kommer framtidens Scania, ABB och Ericsson att kunna växa fram.

Att sälja delar av Vattenfall tycker jag är helt rätt väg att gå. Likaså är det viktigt att staten behåller kontrollen över de svenska naturtillgångarna, vilket helt är avsikten med Maud Olofssons förslag. – Kontrollen över den svenska vattenkraften ska behållas medan ägandet i utländska kol- och kärnkraftverk är det som ska säljas. Det är helt enkelt inte rimligt att svenska skattebetalare ska äga miljöbovar såsom kolkraftverk och kärnkraftverk utomlands.

Att döma av reaktionerna från vänsteranhängare i bloggsfären idag är de tydligen av motsatt åsikt vilket förstärker bilden jag har av det rödgröna alternativets “så kallade miljöpolitik”. De rödgröna visar ett tydligt stöd för svenska statens ägande i kolkraftverk vilket kanske inte är så märkligt för, ska de samtidigt snabbavveckla kärnkraftverken är det just den smutsiga kolkraften de vill importera till Sverige.

Socialdemokraterna går till och med så långt som att hävda att det skulle innebära högre elpriser om staten säljer ut sitt ägande i kolkraftverken. Och visst med den rödgröna politiken kanske detta antagandet kan stämma men det stämmer definitivt inte med Alliansens politik! Framför allt innebär den socialdemokratiska synen att de fullständigt gett upp allt miljötänkande inom det rödgröna samarbetet.

En del av de rödgröna har till och med gått så långt att de redan räknar in Tysk brunkol som Svenska naturtillgångar i sin kritik mot detta Centerpartiska förslag. Detta borde om något vara ett bevis för hur fel ute de rödgröna är i sin ideologi och att de rödgröna överhuvudtaget inte har någon miljöpolitik att komma med.

Vattenfall är ett aktiebolag som i dag är helägt av staten och vars ägardirektiv under större delen av denna mandatperioden varit bestämt av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Så de rödgrönas kritik mot Maud Olofsson är kritik som helt slår tillbaka på socialdemokraterna själva. Det var under socialdemokraternas styre som vattenfall påbörjade sina investeringar i brunkol och som Vattenfall helt började strunta i miljövärden. Det är med Maud Olofsson som näringsminister som kraven ställts på Vattenfall att ta miljöansvar och bidra till minskade utsläpp på alla sina marknader, även marknaden utomlands! Det är inte rimligt att Svenska skattebetalare ska äga kolkraftverk, denna delen av Statens ägande i Vattenfall måste avyttras!

Bloggar: Per Ankersjö (C), Helen Törnqvist (C), Christian Ottosson (C),Jinge (V), Peter Andersson (S), Röda berget (S), Högbergs tankar (S), Emil Broberg (V), Mitt i steget (S),