Det är gedigna spaltmetrar som dagligen skrivs om Socialdemokraternas kris. Aldrig har väl ett enskilt parti fått en sådan massiv uppmärksamhet. Dessvärre, för socialdemokraternas del lär dock inte talesättet att ”all publicitet är god publicitet” gälla i Socialdemokraternas fall. Snarare tvärtom då det är krisen som är i fokus. Dagligen matas vi med beskrivningar av hur olika falanger intrigerar och kör med fula knep i ett sällan skådat maktspel.

Det är ett Socialdemokratisk maktspel där det konstigt nog inte verkar vara någon som vill stå där med makten och som segrare i partiledarfrågan. Givetvis måste det finnas någon som vill och som är beredd att leda partiet om de bara blir tillfrågade. Morgan Johansson är den förste som nu öppet säger sig vilja men samtidigt förminskar han sin egna möjlighet genom att i det närmaste skratta bort sitt ja med att det finns de som är bättre lämpade än honom.

En annan som idag seglat upp som en ”läsar-favorit” enligt Aftonbladet är Jan Eliasson som tydligen inte helt avfärdat frågan när han fick den till sig av Aftonbladet. Jan Eliasson är förvisso en respekterad man med gediget förflutet inom partiet och skulle förmodligen kunna fungera som en enande kraft men han lär knappast stå för någon modern politik och knappast för någon förnyelse av det Socialdemokratiska partiet. Med tanke på att Jan Eliasson dessutom har nått den aktningsvärda åldern av 71 känns det egentligen tveksamt om han verkligen är en seriös kandidat?

Det spekuleras även en hel del kring Thomas Östros också och trots att han sagt ett tydligt nej till alla medier så har han nu “öppnat dörren” och visat sitt intresse bara han får frågan från så att säga rätt håll.

“Jag har nu berättat precis vad jag tycker och tänker. Sedan är det så att partiet är i ett svårt läge. Om verkställande utskottet bestämmer sig för att tala med någon person särskilt, då finns ett särskilt ansvar att tänka efter.”

I övrigt handlar mycket av spekulationerna om huruvida Socialdemokraterna kommer låta partistyrelsen tillsätta en partiledare tämligen omgående eller om man ska utlysa en extrakongress. Men enligt Carin Jämtin lutar det åt att partiet ska ha en snabb process och tillsättningen lär således åter en gång bli bestämd över medlemmarnas huvuden utan någon större öppenhet.

Carin Jämtin har fått mycket beröm för hur hon har hanterat sitt uppdrag efter Håkan Juholts avgång. Förvisso har hon gjort bra mediaframträdande efter detta. Dessutom verkar hon fullständigt njuta av rampljuset i de nu snart otaliga pressträffar som hon hållit utan att egentligen ha något nytt att presentera.

Det problematiska för Carin Jämtin i detta är att det finns oerhört stora frågetecken till hur sanningsenlig hon har varit kring hur det gick till på de slutna VU-mötena när Håkan Juholt till slut tvingades ge upp. Att krishanteringen är en katastrof hos Socialdemokraterna är tydligt men det är mindre tydligt varför Carin Jämtin lyckas hålla masken så bra i detta.

Media:
AB 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 Exp 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 Svd 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11 DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 GP 1, 2, 3 SVT 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, SR 1, 2, 3, 4, 5, 6

Bloggar:
Radikalen om att ett nej inte alltid är ett nej, Jinge om att Carin Jämtin är hans val, Ann-Helena Rudberg om att falsk ödmjukhet är ett arv

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , ,