Jimmie Åkesson fick ägna förra veckan åt krishantering. För denna krishantering fick han till en början en hel del beröm från spridda håll då han snabbt ”offrade” Erik Almqvist. Men desto längre in i veckan vi kom desto tydligare blev det att vad Jimmie Åkesson egentligen gör är att han försvarar dessa riksdagsmäns agerande.
Ska Jimmie Åkessons ”nolltoleransen mot rasism och extremism” kunna ingjuta något som helst förtroende måste Jimmie Åkesson omedelbart sparka ut Kent Ekroth.
Detta kommer dock knappast att ske då denna ”nolltoleransen mot rasism och extremism” enbart handlar om kosmetika och inget om de bakomliggande åsikter som Sverigedemokraterna står för.
Hade det varit något
Man kan inte annat än förvånas inför den dubbelmoral som Jimmie Åkesson uppvisar när han nu vänder Erik Almqvist ryggen.
Det är ju inget nytt som har hänt och inget nytt som har blivit känt kring Erik Almqvist. Det som nu återigen har kommit upp i dager är det rasistiska uppträdandet av Erik Almqvist som vevades
Till skillnad från Sverigedemokraterna arbetar Centerpartiet med lösningar och effektiva åtgärder för att minska utanförskapet. Medan Sverigedemokraterna fokusera på att utmåla delar av befolkningen som roten till allt ont manar Centerpartiet till samsyn.
Sverigedemokraterna vill avskaffa allt vad integrationspolitik innebär. Sverigedemokraternas agenda är att stänga gränserna till Sverige. Hur detta skulle lösa några problem
Sverige måste återgå till en behovsprövad arbetskraftsinvandring menar Jimmie Åkesson i en debattartikel i DN. I debattartikeln sågar Jimmie Åkesson integrationspolitiken då han menar att anpassningen av invandrarna fungerade bättre på den tiden vi saknade integrationspolitik. Detta är egentligen ett logistiskt uttalande från Jimmie Åkesson då Sverigedemokraternas politik strävar mot avskaffande av den svenska integrationspolitiken.
Sverigedemokraterna har vind i seglet och har lyckats bra i höstens opinionsundersökningar. Så bra att de nu till och med har opinionsstöd som skulle innebära att de skulle bli Sveriges tredje största riksdagsparti om detta skulle bli ett valresultat.
Vad är det då som gör att så många känner att just Sverigedemokraterna är det
Sitter nu på färjan hem från Visby och känner att det är dags att summera Almedalsveckan 2012.
Detta var förvisso min första Almedalsvecka på plats varför det är svårt att jämföra med tidigare år. Dock har det varit en intensiv vecka med fler aktiviteter än någonsin.
Visst detta var bara det tredje partiledartalet i Almedalen 2012. Men det var ändå miltals skillnad i kvalité på talet i kväll än de tidigare i årets Almedalen.
Om Jimmie Åkessons tal luktade unket och Åsa Romsons tal var osammanhängande så var Fredrik Reinfeldts tal
Efter att just ha lyssnat till Åsa Romsons Almedalstal kan jag konstatera att hon är betydligt trevligare att lyssna på än Gustav Fridolin. Hon har dessutom en betydligt ärligare framtoning i jämförelse med Fridolin som enbart utgår från att säga just det han tror går hem hos medborgarna.
Jimmie Åkersson äntrade scenen i årets Almedal som förste partiledare att genomföra sitt Almedelstal 2012. Det var en Jimmie Åkesson som var fylld av självförtroende och det är tydligt att han numera känner sig bekväm i dessa sammanhang. Men det kan ändå inte vara lätt att företräda ett parti som så totalt vill se
Get Social