Annie Lööf har en utsatt position som partiledare för Centerpartiet och som näringsminister i Alliansregeringen. I denna positionen är det givet att man får utstå mycket kritik och spe från de som vill skada både Alliansen och Centerpartiet.
Vänstermedia är inte heller nådig i sin behandling av Annie Lööf med en kritik som näst intill enbart går ut på att kritisera person istället för gärning.
Att man från socialdemokratiskt håll redan under Maud Olofssons tid siktade in sig på ”dirty campaigning” mot Centerpartiet och dess ledare är inget nytt. Detta är en uttalad taktik från deras sida och i detta har de haft vänstermedia på sin sida.
Denna negativa campagning har fortsatt allt sedan Annie Lööf tog över som partiledare och lär fortsätta oavsett vem Centerpartiet har som partiledare. För trots att motståndarna enbart angriper med personnedsättande kommentarer handlar det inte det minsta om person utan om en taktik för att försöka misskreditera ett parti och få detta att hamna utanför riksdagen. Detta misslyckades i valet 2010 och kommer att misslyckas även i valet 2014.
Största anledningen till att motståndarna inte kommer att lyckas med detta är nämligen just Annie Lööf. Detta visade hon inte minst i partiledardebatten förra veckan där hon var fullständigt lysande i sitt anförande om ungdomsarbetslösheten. Gällande just ungdomsarbetslösheten visar det sig även att Annie Lööf och Centerpartiet är det enda parti som på allvar har skarpa förslag att angripa ungdomsarbetslösheten med.
Övriga partier verkar ha vant sig vid den höga nivå som ungdomsarbetslösheten har legat på under de senaste 20 åren. Detta vägrar Annie Lööf och Centerpartiet att vänja sig vid!
Annie Lööf har under detta år som hon varit partiledare visat stort prov på att klara press och inte slingra undan kritik som vissa andra politiker har gjort sig kända för.
Tvärtom har Annie Lööf stått upp för en tydlig transparens i allt hon gjort. Alliansen budget visar också på vilken styrka Centerpartiet har i Annie Lööf då budgeten i stora avseende var präglad av Centerpolitik såsom: infrastruktursatsningar, satsningar i järnväg, bredbandssatsningar, förstärkning av ungas möjlighet att få jobb, satsningar på grön energi, förbättrade villkor för företagarna, investeraravdrag mm.
Annie Lööf är en partiledare som alla Centerpartister kan vara stolta över och som alla övriga borde vara avundsjuka på Centerpartiet för. Annie Lööf är dessutom en näringsminister som trots ett år av hård dirty campaigning ändå kan visa att 71% av Svenska folket uppenbarligen är nöjd med henne som näringsminister. Detta om något visar på styrka och att Annie Lööf är en vinnare!
Media: AB1, AB2, AB3, SvD1, SvD2,
Bloggar: Röda Malmö, Roggan, Badlands Hyena, Peter Soilander, Lasse Strömberg
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om dirty campaigning, Annie Lööf, Maud Olofsson, vänstermedia, Socialdemokraterna, Centerpartiet, ungdomsarbetslöshet, Partiledardebatt, budget, partiledare, näringsminister, stöd, väljarstöd, förtroende
Mycket bra analys, Mikael! jag instämmer till fullo!
Ska man kunna sätta sig som näringsminister när man är under 30, aldrig haft ett riktigt jobb eller ens haft eget företag? Det är ett allvarligt systemfel när en klåpare som Lööf blir näringsminister.
Dessutom alltid samma skitsnack om att hon får utstå mer spott och spe än manliga politiker för att hon är ung kvinna! Den mediebevakning Lööf har råkat ut för är ju bara en sval sommarbris jämfört med stormen som t ex Håkan Juholt råkade ut för. Lööf hasplar ju ur sig dumheter och floskler i parti och minut, det vore märkligt om hon inte fick kritik för dessa.
Ett normalt tillstånd för att vara politiker verkar ju vara att sakna kompetens så i det fallet lever hon upp till normen med bravur. Det är väl bara Expressen och Aftonbladets skribenter som kan matcha regeringen i kompetentbrist.
Jag håller med om att hon verkar duktig. Och att kritiken mot henne enbart verkar vara indirekt, alltså påståenden som inte innehåller någon konkret sak-kritik. Hon är för ung. Hon tjänar för mycket pengar. Hon har dålig jobberarenhet. Hon ler konstigt. Hon uppskattar vissa av Ayn Rands böcker. Hon har uttryckt uppskattning av Thatcher i något avseende.
Att man som politisk motståndare överhuvudtaget ägnar så mycket energi att leta efter personliga egenskaper hos andras företrädare känns utomordentligt torftigt, ja nästan lite ynkligt. T om som om den egna politiken man har inte alls räcker och är bra nog. Invektiv och nedsättande omdömen om motståndare är ett tecken på den egna svagheten, såvida de inte hela tiden styrks av konkreta, direkta och sakligt underbyggda argument. Det gäller förstås oavsett politiskt perspektiv.
Rent teoretiskt så är det skadligt eftersom det premierar en vargflocksmentalitet. Den som kan uppbåda flest ylande och gläfsande vildar är den som hörs mest. Anti-demokrati och “flest-är-bäst” mobb. I motsats till en nyfiken respekt.
Nu är förstås inte Mikael rätt person för att sätta sig på höga hästar när det gäller att anklaga andra för smutskastning. I sin ständiga kritik av Socialdemokraterna använder han ibland formuleringar som är bland de värsta jag läst. Hänsynsfull som jag ska jag, om jag inte utmanas, avstå från att citera valda delar av ovettigheterna.
Alla partier och dess ledare utsätts för kritik, mer eller mindre underbyggd. Att även Annie Lööf fått utstå detta är inte förvånande. Med sig i bagaget har hon en del åsikter som av de flesta anses som ganska extrema. Hon har idoler på yttersta högerkanten, vill sälja/privatisera Public Servise, kan tänka sig platt skatt och har nära relationer till Stureplanscentern. Den vidlyftiga representationen på departementet var naturligtvis mumma för media. Som minister måste hon förstås tona ner detta men det finns som sagt med i bagaget.
Några hårda omdömen har faktisk kommit från flera nuvarande eller fd centerpartister. Jag citerar Börje Hörnlund i en Expressenartikel:
“Hon vill till exempel privatisera Sveriges Radio och SVT. Det innebär att SVT1 och SVT2 också ska bada i reklam för att inte nämna Dagens Eko. Annie torde förhoppningsvis vara ensam – eventuellt i förening med Federley – i sin uppfattning.
Centerpartiledaren vill också ta bort all statsskatt. Vilket klipp för alla med miljonbonusar. Ja , även för Annie Lööf. Nu är det ju så att det är de riktiga höginkomsttagarna som fått 10 000-tals kronor i borttagen fastighetsskatt och 100 000-tals kronor i borttagen förmögenhetsskatt. Blir det aldrig nog för såta paret Annie Lööf och Fredrick Federley?”
Hörnlund var c-riksdagsman i 20 år och åren 1991-94 statsråd och chef för arbetsmarknadsdepartementet. Det finns ytterligare ett antal centerpartister som offentligt uttryckt sitt missnöje över partiets högervandring, bland andra ett par fd LRF-ordgörande. Så hyllningskören har sina luckor.
Nu vet jag inte om det var vänstermedia som kritiserade Annie Lööf Jag läste då om det i SvD och Aftonbladet. Nu behöver nog inte tidningarna skriva ned henne och Centerpartiet det klarar Annie och Stureplanscentern så bra själva.
Sedan håller jag med Arne Roland att du Mikael försöker hela tiden bara smutskasta S medans du inte har någon egen politik komma med
Jag ser att du är lyrisk över Annie Lööfs anförande om ungdomsarbetslösheten i partiledardebatten som var.
Jag tror nog att C märkt kommunpolitiker som bloggar som berömmer den egna ledaren att det är jävigt och berömet betyder ingenting.
Det är ungefär som att ett kristen skulle tycka att Jesus är ganska bra.
Det blir ganska enkelt att avfärda all kritik mot Annie Lööf för att vara smutskastning.
Frågan är hur ungdomarna bedömde hennes anförande. Tittar man på opinionen så har centern extremt låga siffror för de yngsta väljarna.
Det ligger runt 2% om man tittar på scbs PSU.
När det gäller politik så finns det inga genvägar. Har ett politiskt parti ett politiskt ställningstagande som människor tycker om så röstar man på det partiet.
Det är klart den anledningen varför personer inte röstar på centerpartiet. Man avfärdar politiken. Med tanke på hur mycket ekonomiska resurser som centerpartiet har efter att ha sålt alla dagstidningar så borde man kunna få ut sitt budskap.
Men det funkar inte. Centerns största tillgång just nu handlar om att de är i allians med Moderaterna. Det är moderata kärnväljare som röstar på Centern för att de vill ha de 2-3 % som verkligen är Centerpartister.
Det är bra att det finns politiker som Mikael Andersson som har bloggar och som kan skriva om händelser som utspelar sig på ett enkelt och klarsynt sätt.
En reflektion jag gör när jag läser om “dirty campaigning” är att det är en del som lägger stor betydelse vid en hel uppsjö andra ytliga aspekter som man tar fram. Dessa reflektioner verkar mest komma ifrån Socialdemokrater, ifrån vänsterhåll och ifrån tidningen Aftonbladet och det beror då kanske på det att de har ett så ytligt synsätt som leder till “dirty campaigning”.
Nu tycker jag inte att det räcker riktigt för min del utan jag vill lägga mitt personliga bedömningskriterie djupare än så och jag räknar också in ett politiskt innehåll i det och då innehåller Annie Lööf och Centerpartiet mer av det. Och det är ju just så det är att våra riksdagsledamöter och regeringsföreträdare är folkvalda utifrån ett politiskt innehåll. En del kallar det för demokrati. Innebörden är att de politiska partierna på ett demokratiskt sätt väljer och utser sina företrädare som sedan tar plats i de folkvalda församlingarna.
I en del politiska partier är det så ordnat att det är partistyrelsen (politbyrån kallas det i en del politiska partier) som på ett enväldigt sätt utser partiledare. Men också när det är så, så kan dessa partier deltaga i det demokratiska samtalet.
Det verkar som att många politiskt engagerade människor med självvald socialdemokratisk etikett refererar till storleken hela tiden. Som ett slags bevis på någonting.
Men Hitler var väl rätt populär då det begav sig. Rätt många sympatisörer. (Kunde inte låta bli, storlekstramset börjar bli tröttsamt).
Att hon skulle behandlas sämre för att hon är en ung kvinna är skitsnack. Jag tycker att hon är extremt otydlig och det forsar floskler ur henne, inte svarar på något och att hon har ett påklistrat leende som jag tycker är oäkta. Det är något som känns direkt opålitligt med någon som har ett ständigt leende oavsett. Detta tycker jag om många och det med leendet gäller alla. Kommer du ihåg Juholt? T o m hans mustasch togs upp som något negativt… Inte var det några snyftare i tidningarna om att han drabbades för att han var en man med makt? Såg du någon? Och där har du någon som definitivt drabbades för att han var en man! Ylva Johansson t o m tyckte hans mustasch var obehaglig för att den var ett manligt attribut! Har du hört eller läst någon manlig politiker påstå att någon kvinnlig politikers bröst är obehagliga för att de är ett kvinnligt attribut?
Nej, det fanns nog inte någon ‘snyftare’ som skrev i någon tidning om juholts mustasch och att han drabbades för att han var en man med makt. Känner du det så ?