Idag skriver ett gäng socialdemokratiska företrädare på SvDs Brännpunkt och ondgör sig över att det nya skatteutjämningssystemet slutligen kom i hamn. Deras kritik går ut på att det är illa att regeringen förhandlat med de politiska företrädarna för rika storstadskommuner som skulle bli förlorare i detta nya system och att lösningen för att överhuvudtaget få igenom en förändring i skatteutjämningssystem bestod i att ”köpa” ut dessa kommuner, att kompensera dem för en del av den “förlust” som ett rättvist skatteutjämningssystem skulle innebära.
Jag håller i stora drag debattartikelförfattarna i deras kritik men samtidigt vill jag vända frågan tillbaka till dem och till de övriga socialdemokratiska twittrare och bloggare som spunnit igång på denna debattartikel då de vädrar morgonluft att angripa Alliansen – Hade det varit bättre att ha låtit nuvarande skatteutjämningssystem få fortsätta? I nuvarande skatteutjämningssystem får nämligen dessa rika storstadskommuner redan dessa pengar men nu helt och hållet på bekostnad av de mindre rika kommunerna?
I dessa socialdemokraters kritik ryms nämligen faktumet att utan denna kompromisslösning,som bland annat Centerpartiet så framgångsrikt lyckas kämpa fram, hade en oerhört stor majoritet av landets kommuner ur den egna kommunkassan fortsätta att få betala för de rika kommunernas barnomsorg med mera.
Tack vara att Centerpartiet till fullo stått upp för att lika förutsättningar ska råda i hela landet, har vi nu äntligen fått igenom ett nytt mer rättvist skatteutjämningssystem. Detta är inte Socialdemokraternas förtjänst och med tanke på kvällens socialdemokratiska opinionsstorm hade vi med socialdemokraternas vilja varit kvar vid låsta lägen och kvar vid ett genuint orättvist skatteutjämningssystem.
Det är tack vara Centerpartiets envisa kamp i denna fråga som kommuner såsom Tingsryd nu får närmare 10 miljoner i ökade intäkter. Det är tack vare Centerpartiets idoga kamp vi har kommit ett steg närmre rättvisa förutsättningar mellan stad och land!
Media: SvD
Bloggar: Peter Högberg
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Centerpartiet, kompromisslösning, skatteutjämningssystem, stad och land, Socialdemokraterna,
“lika förutsättningar ska råda i hela landet”
Nej det går inte. Det har aldrig gått och det kommer aldrig att gå. Oavsett hur trevligt det än låter. Möjligen kan man eftersträva “liknande förutsättningar”. Men även det är lätt utopiskt. Sverige är alldeles för varierat på alla sätt för att det skulle vara naturligt med likadana förutsättningar rent generellt.
Det blir ett problem ifall man tror att det skulle vara möjligt och sedan lägger massor av resurser på det. Istället bör man identifiera det som verkligen är problem, och motarbeta detta. Och identifiera det som verkligen är fördelar och stimulera detta ytterligare osv. Inte stånga pannorna blodiga för att förändra naturlagarna.
Danderyd, Täby, Lidingö, Nacka, Sollentuna, Waxholm, Ekerö, Solna, Stockholm, Österåker, Lomma, Vellinge och Sockholms läns landsting. Det är dessa kommuner och landsting som regeringen tilldelar en statlig miljard för att de ska acceptera förslaget till nytt skatteurjämningssystem. Något som är tänkt träda i kraft 2014 och vara fullt utbyggt 5-6 år därefter. Hur systemet totalt kommer att bli har jag inte insyn i men man blir fundersam när man läser länken här.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=5386628
Gemensamt för dessa kommunerna ovan är att de har invånare med i genomsnitt höga inkomster, låg kommunalskatt, tar emot få invandrare, har lågt bostadsbyggande och inte minst, de är alla moderatstyrda. Väldigt provokativt och maktfullkomligt agerat av moderaterna enligt min mening. Det visar också att småpartierna i alliansen har litet inflytande, såvida de inte tycker att det är ett bra förslag?
I vanlig ordning vänder Mikael kritiken mot Socialdemokrater för att de regerar mot att regeringen kompenserar (ger) en extra miljard till landets rikaste kommuner. Nu finns det dock med all säkerhet många även på den borgerliga sidan som tycker detta är fel. Om det vore helt tyst vore det oroande och tyda på resignation och ett demokratiskt underskott.
Om man läser både Mikaels blogpost och ArnesRolands kommentar så kan man plocka ihop informationen till att det nya utjämnings systemet skall öka insatserna till mindre kommuner. Alltså öka “jämlikheten”, genom mer aggressiv transferering av resurser. Det är då något som “de rikaste” kommunerna opponerar sig mot. De gillar det inte. De betalar redan av sina pengar till andra kommuner. “rättviseskatt”. Vissa kommuner har gott om företag eller ligger nära kommuner med gott om företag. Och pengarna snurrar på rätt bra. Medan andra kommuner har ont om företag och ligger långt från kommuner med många företag. Pengar är det lite ont om. De kommuner som har många företag domineras ofta av moderata sympatisörer. De kommuner som har väldigt ont om företag gör det inte. Låter det som en naturlag kanske?
För att alltså överhuvudtaget få igenom det nya utjämnings systemet, med alltså mer pengar till företagsfattigare kommuner, så har politikerna i regeringen blivit tvingade att kompromissa ihop ett slags lockbete till “de rika”. Som sammantaget kanske kan räknas ihop och möjligen uppgå till sammantaget uppåt en miljard. Men resultatet blir väl ändå en förbättring för de svagare kommunerna. Eller fattar jag det fel?
Och det egentliga problemen är att så många svenska kommuner har ett så svagt företagsklimat. Och fåtal företag. Och politiker som inte förstår hur viktigt det är. Och istället koncentrerar fokus på hur orättvist och lite bidrag man får till sin verksamhet. Men vad vet jag. Debatten inom de svagare kommunerna kanske fullständigt sjuder av diskussion och nya friska idéer för att gynna företags startande. Man kanske har en djup medvetenhet om hur entreprenörsskap skall uppmuntras och stödjas. Det kanske rentav finns massor av erfarenhet från egenföretagande hos majoriteten av politikerna i de svagare kommunerna. Som har en enorm kompetens att hantera problemen runt tillverkning, marknadsföring, målgruppsanalys, efterfrågan, service och budgetkalkyler med egna pengar? Kanske t om några av pengarna från utjämningsbidragen går till något så pass konstruktivt.
Det finns många orsaker till att förutsättningarna för kommunerna skiftar. Så enkelt som att det beror på vilka som har majoriteten är det inte. Ibland är det också så att det skiftar vilka som har och haft majoritet. Man kan inte bara se till den nu pågående mandatperioden.
Mindre landsortskommuner får ofta svara för barnomsorg och utbildning för de som sedan flyttar till större orter, så har det varit sedan lång tid tillbaka. Detta får till följd att andelen äldre ökar och därmed högre utgifter för äldreomsorgen. Infrastrukturen kan vara bättre eller sämre. Locka till sig företag är inte lätt för mindre glesbygdskommuner. Osv.
De flesta kommunerna som får en extra dusör är kranskommuner i attraktiva områden med höga boendekostnader där ofta bara högavlönade personer har råd att bo. Arbetar gör de ofta i en annan del av storstadsområdet. Den goda ekonomin beror mera på den höga skattekraften än på att där skulle finnas förhållandevis många företag.
Det Anonym skriver och kanske också citattecknen runt jämlikheten och rättviseskatt visar var hans preferenser finns. Så ska väl inte en centerpartist uttrycka sig om han ska följa det nygamla devisen om att värna om hela landet.
Kanske är det hos Moderaterna eller Stureplanscentern sympatierna ligger.
Uppskattar att Arne Roland försöker berätta sitt perspektiv och bara använder lite nedsättande och förringande argumentering. Någon form av substans finns det ju ändå. Jag är helt allergisk mot all typ av floskelspråk, oavsett var det kommer ifrån. “Hållbart samhälle” är också ett sådant exempel. Jag vill veta vad man menar, inte vad man kallar det.
Helt riktigt så är ju många av “rikområdena” typiska boendeorter, med relativt blygsam företags täthet delvis. Men alltid nära företags rika områden. Och visst så är det ju klart svårare för många kommuner att locka till sig företag än det är för andra. Det är ju precis det jag menar också. Man kommer aldrig att kunna ändra på det med några allmänt välvilliga utbetalningar i mindre skala närmast på måfå. Så målsättningen för utjämningsmedlen är väl delvis symbolisk och delvis milt underlättande för svaga kommuner.
Men vad räcker pengarna till? Vad kan man åstadkomma med dem. Är de tillräckliga för att verkligen genomföra några konstruktiva satsningar. Vore det inte ett alternativ att inrätta någon typ av utjämningsfonder som kunde användas för verkligt konstruktiva projekt som verkligen kunde stimulera en positiv utveckling. Och inte bara fungerade som plåster på såren. Och ger politikerna lite “rättvisefernissa”. Titta ett citationstecken ord igen. Fördömelsen står för dörren. Hur illa blir domen denna gång.