Japan tillhör en av världens största ekonomier men är ett land som haft en svag ekonomisk utveckling sedan 1990-talets början. Jag har skrivit en rapport som syftar till att beskriva det ekonomiska läget i Japan från 1990 fram tills idag. Rapporten avser att ge svar på vilka makropolitiska stabiliseringsåtgärder som landet har genomfört och hur olika makroekonomiska variabler såsom real BNP-tillväxt, statsskuld, inflation, arbetslöshet och växelkurs har utvecklats under perioden. Som underlag har data inhämtas från IMF, OECD, World Bank och Macrotrends LLC. Denna data har sammanställts i olika diagram och analyserats utifrån den makroekonomiska teori som presenteras av Klas Fregert & Lars Jonung i deras bok Makroekonomi.

Den ekonomiska utvecklingen i Japan visar med tydlighet på faran med låg inflation och deflation under en längre period. Japan har allt sedan spekulationsbubblan sprack 1991 präglats av en deflationsproblematik som har bitit sig fast, med endast enstaka års undantag under denna 25-års period. Långvarig deflation innebär en negativ spiral där sjunkande priser och värden på tillgångar har en förlamande effekt på ekonomin. Den japanska regeringens försök att få fart på ekonomin genom expansiv finanspolitik under 1990-2015 har i princip misslyckats. Den kraftigt apprecierande yenen har bromsat effekterna av denna finanspolitik och försämrat förutsättningarna för den japanska exportmarknaden. Resultatet av Japans expansiva finanspolitik har därmed främst inneburit en ökad statlig upplåning som kommer att vara problematisk för den japanska nationen under lång tid framöver. Den japanska staten är nödgade att öka sina intäkter eller kraftigt minska sina kostnader för att kunna hantera denna stora statsskuld. Att öka intäkterna genom skattehöjningar lär bli nödvändigt. Höjda skatter kommer dock att minska den japanska konsumtionen och får därigenom negativ påverkan på den aggregerade efterfrågan i landet varför denna lösning riskerar att befästa deflations-problematiken ytterligare.

Japans penningpolitik har främst handlat om att hålla räntenivån på en låg nivå för att få fart på konsumtion och investeringar i syfte att få upp inflationen till centralbankens mål på 2% (BOJ, 2017). Detta har dock inte givit avsett resultat utan konsumtionsnivån fortsätter att vara låg hos den japanska befolkningen. (Devalier, 2015). Japan brottas dessutom med problem kring en minskande befolkning. Mellan åren 2010–2015 minskade befolkningen med nästan en miljon invånare. Med ett av världens lägsta födelsetal och en allt mer åldrande befolkning kommer Japan att få svårt att få till en nödvändig ökning av arbetskraften i reala tal. Idag är drygt en fjärdedel av befolkningen över 65 år, en andel som väntas öka till över 40% till år 2060. (Soble, 2016).

Kärnkraftsolyckan i Fukushima har inneburit ett rejält bakslag för den japanska ekonomin och hejdade den ekonomiska återhämtningen starkt. Den negativa utbudschocken av elkraft till följd av de politiska besluten att stänga alla kärnkraftverken har inneburit stora negativa konsekvenser för Japans industriproduktion. Femårsperioden efter Fukushima-olyckan har präglats av ett stor handelsbalansunderskott vilket är problematiskt för ett land som Japan, som redan har bekymmer med stora obalanser i de statliga finanserna. (World Bank, 2017b).

Helt klart, verkar Japans ekonomi åter vara på gång uppåt men frågan är om det räcker? Dollarn har förvisso stärkts mot yenen något de senaste åren men frågan om hur Japan ska hantera sin stora statskuld väcker osäkerhet. Det finns de som ser det troligt att Japan kommer att gå in i hyperinflation med hjälp av ”helikopterpengar”. (Buckland & Nozawa 2016). Hyperinflation innebär extremt hög inflation på över 50% per månad (Fregert & Jonung, 2014, s. 356). Helikopterpengar innebär att centralbanken trycker upp pengar och delar ut till befolkningen. Detta skulle ge en vitamininjektion i ekonomin som innebär ökad konsumtion, minskad arbetslöshet, ökad lönetillväxt och inflation. (Wendel, 2016). Hyperinflation skulle betyda att den japanska statens skulder skulle minska realt då den japanska statens lån främst består av inhemska lån. (Landguiden 2017). Samtidigt kommer de japanska långivarna att förlora stort varför hyperinflation är en farlig väg för Japan och för den japanska ekonomin som helhet.

Framtiden för den japanska ekonomin är således fortsatt oviss med många utmaningar att hantera. Japan är förvisso ännu en ekonomisk stormakt. Den japanska ekonomi har dock tappat i storleksförhållande till många andra nationer under de senaste 25 åren. Utmaningen för Japan kommer att ligga i att bryta denna tillbakagång om Japan ska kunna behålla sin position som en stor världsekonomi i framtiden. Huruvida de kommer att lyckas återstår att se.