Med Stefan Löfven är ansvarstagandet som bortblåst från den socialdemokratiska agendan. Istället för att formulera egen politik och tankar om hur man konkret ska förbättra det som man kritiserar, går allt ut på att just kritisera och för att i populistisk anda trixa för att kunna angripa regeringen.
Det är många som har reagerat på denna oansvarighet. När nu Stefan Löfven väljer att trixa för att liera sig med Sverigedemokraterna, med syfte att stjälpa regeringen i en fråga som Stefan Löfven själv lovat svenska folket att han vill ha kvar om han får bestämma efter nästa val, har Stefan Löfven tagit oansvarigheten ett steg för långt.
En som har reagerat extra skarpt i denna fråga är Per-Ola Eriksson (C) som nu i skarpa ordalag kritiserar Socialdemokraterna för att svika den uppgörelsen som Socialdemokraterna ingick med Centerpartiet under 1990-talet. Per-Ola Eriksson var en av arkitekterna till denna uppgörelse, till den budgetreform som ligger till grund till de budgetregler som gäller idag.
Att Stefan Löfven nu vill kasta bort dessa budgetregler genom att samarbeta med Sverigedemokraterna för att hindra att regeringen gör det mer lönsamt att utbilda sig är nästintill skamligt. Att Per-Ola Eriksson är upprörd är förståeligt för det är inte bara budgetreglerna som Stefan Löfven nu kasserar. Stefan Löfven legitimerar till fullo Sverigedemokraterna.
Att socialdemokratiska anhängare nu känner sig vilsna är förståeligt varför deras retorik kring Stefan Löfvens flirtande med Jimmie Åkessons må vara förlåtlig. Men med Stefan Löfven har Socialdemokraterna närmat sig Sverigedemokraterna betydligt mer än han gjort till Vänsterpartiet. De rödgröna har blivit de rödbruna!
AB1, AB2, AB3, DN1, DN2, SVT, SVT2, SR
Alliansens sanslösa 5:e jobbskatteavdrag skulle ju inte klara sig utan SD, – så sten i glashus Mikael !1.
Säg den opposition som inte kritiserat sittande regeringar, inget nytt under solen med andra ord. Om jag har fått rätt uppgifter gäller överenskommelsen om budgetregler att man inte skulle lägga förslag som försvagar budgeten. Med oppositionens förslag angående nej till höjd brytgräns stärks ju budgeten.
“Reglerna syfte är att förhindra de kroniska budgetunderskott som ledde fram till krisen under början av 1990-talet. Detta genom att förhindra att tillfälliga majoriteter röstar för större utgifter än statens intäkter kan täcka. Eftersom regler kräver att budgeten tas som ett samlat beslut, vilket gör att oppositionen måste vara eniga om samtliga utgifter för att fälla regeringens budget, blir det också enklare att styra Sverige som minoritetsregering. Men att det blir enklare att regera i minoritet är alltså inte syftet utan ett resultat av reglerna. Syftet är allt jämt att undvika underskott.”
Hade Sverigedemokraterna i förväg deklarerat att man var emot ett femte jobbskatteavdrag hade det sannolikt inte kommit ett sådant förslag. Ett nederlag på en så stor punkt i budgeten hade kunnat innebära en regeringskris. Sd ansluter sig alltså till alliansens politik på den punkten (något som de oftast gör). Man kan således säga att regeringen i långt högre grad får stöd av SD.
Som du uttrycker dig uppfattar jag det som att du spekulerar i om budgeten stärks eller försvagas beroende av högre eller lägre skattesats.
Som jag uppfattar det är sannolikheten stor att skatteintäkter minskar när en skattesats höjs och du propagerar i vad du skriver för höjd skattesats och då är sannolikheten som sagt stor att skatteintäkter minskar och statsbudgetens intäkter med anledning av det blir mindre. Alltså tvärtom om mot vad du påstår.
Det du citerar handlar om utgifter och inte om intäkter.
Det är uppenbart att alla Socialdemokrater blandar ihop intäkter och utgifter och du är ytterligare en som påvisar att det är så.
@Politisk Debatt
Oförändrad skattesats blir det om brytpunkten inte höjs. Detsamma gäller om det inte skulle bli något femte jobbskatteavdrag. Resonemanget i PD:s andra stycke köper jag inte. Högskatteländer i Norden och några till har en relativt väl utbyggd välfärd, De har klarat den internationella krisen bättre. I lågskatteländer, typexempel USA, drabbades många människor hårt. och detsamma gällde samhällsekonomin.
PS Försämringar i det sociala skyddsnätet innebär försämrad välfärd. Det användes som en del av underlaget för jobbskatteavdragen. Röstköp via jobbskatteavdrag till den största väljargruppen – de som är friska och har ett arbete – är alliansens sätt att försöka behålla makten.
http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/laga-skatter-forvarrar-krisen/
Angående tidningsartikeln i Sydsvenskan som du hänvisar till så anser jag att de slutsatser som skribenterna kommer till är felaktiga. Att det är så beror på att de inte betraktar eller beskriver helheten och det blir fel.
Här är några enkla grundsatser och förhållanden.
En budget, en statsbudget, resulterar i ett underskott om utgifter överstiger inkomster. Det har inget att göra med om skattesatser på inkomstsidan är låga eller höga. Skattesatser kan vara höga eller låga och om utgifterna är högre så resulterar det i ett underskott. Jag gav i en tidigare kommentar, i en annan diskussionstråd, en länk till sammanställning av den svenska statsskulden. Den kommer igen här i ett led att belysa sambanden.
==> Statsskulden | Statsbudget | Offentlig ekonomi | Fakta och statistik | Ekonomifakta.se
Nedan tabell visar att skattetrycket som andel av BNP hela tiden har ökat i Sverige fram till 2000 för att därefter minska.
==> Skattetrycket | Skattetryck | Skatter | Fakta och statistik | Ekonomifakta.se
Det framgår klart och tydligt att trots att Sverige hade världens största skattetryck med världens högsta skattesatser fram till 2000-talet så ökade den svenska statsskulden hela tiden ifrån 1970-talet och fram till 2000-talet. Orsaken till det var inte att Sverige hade världens största skattetryck med världens högsta skattesatser utan orsaken var att utgifterna översteg inkomsterna.
Under Alliansregeringens tid ifrån 2006 och fram till dagens datum så har statsskulden minskat hela tiden. Orsaken är inte att Alliansregeringen har sänkt skattesatserna i Sverige utan orsaken är att inkomsterna överstiger utgifterna. Under Alliansregeringens tid har också skattetrycket minskat hela tiden vilket framgår av den andra tabellen.
Ovan förhållande mellan inkomster och utgifter är viktigt att ha klart för sig eftersom det enkla förhållandet vad gäller inkomster och utgifter gäller i all ekonomi. Har man det klart för sig så förstår man att de Socialdemokratiska skribenterna som har skrivit tidningartikeln i Sydsvenskan resonerar fel.
Magdalena Andersson har det helt klart för sig eller så har hon det inte. Jag vet inte det eftersom hon inte talar om det. När hon och Anders Borg diskuterade i TV4 Nyhetsmorgon så påpekade Anders Borg flera gånger att Socialdemokraterna när man varit i regeringsställning tillexempel höjt brytpunkten som ett led i att försöka stimulera samhällsekonomin på samma sätt som Alliansregeringen vill göra nu. Men Magdalena Andersson vill spela ett politiskt spel så som de båda socialdemokratiska skribenterna i tidningsartikeln också vill göra. Eller så begriper man inte och kan inte skilja på inkomster och utgifter som jag försökt framhålla flera gånger nu.
Vad gäller tillexempel Irlands och tillexempel Islands kriser så var de knytna till den ekonomiska finanssektorn. Alltså verksamhet som liksom offentlig verksamhet inte i sig själv kan skapa något mervärde utan som konsumerar värde som annan närings och affärsverksamhet skapat. Och när utgifter överstiger inkomster så blir resultatet vad det blir.
Att de nordiska och nordeuropeiska ländernas ekonomi har hållt sig stabila beror just på det att ekonomierna varit stabila. Men det har varit stora ekonomiska problem tidigare tillexempel i Sverige med Socialdemokratiska regeringar och världens högsta skattetryck.
USA skiljer sig ifrån Europa ganska så markant.
Det är märkligt att Socialdemokrater och också för den delen kommunister och konservatister och allt vad man kallar sig inte läser politisk ekonomi då det finns flera som redan för länge sedan skrivit tjocka böcker som tillexempel Karl Marx, Vladimir Lenin, Josef Stalin, Peter Nikitin med flera. Jag tycker det är ofattbart att Socialdemokrater kan skriva sådana tidningsartiklar som de gör 🙂
Att hålla balans mellan utgifter och inkomster, är ju vanlig enkel hushållsekonomi, och tar man hushållsekonomin som exempel så har man ett överskott i kassan så kan man ju välja vad man skall göra, till exempel öka sina utgifter/inköp, spara överskottet, betala av skulder, minska sina intäkter genom att jobba lite mindre !!.
I vad ligger skillnaden mellan att välja mellan skattesänkningar och mer välfärd för överskottet i kassan ??.
Arne R -har en klar poäng i sin observation om att ett starkt trygghetssystem gör att ekonomin blir stabilare vid en lågkonjunktur för alla, och inte bara vissa som Alliansens politik innebär !!.
USA:s krasch -där det inte finns något trygghetssystem att tala om, och kraschen innebar att folk som blev arbetslösa sen fick gå från hus och hem, och därmed banken blev sittande på alla dessa tomma hus, som dessutom blivit i det närmaste värdelösa då det inte fanns några köpare längre.
Ett väl fungerande trygghetssystem hade bromsat detta rejält !!.
Det är även intressant att se hur Allianskramare avfärdar all denna logik som kommunism, blir lite som i USA där man bara behöver mumla socialism eller kommunism så ignoreras all logik omedelbart !!.
Uppenbarligen är det med utgifter och inkomster inte så lätt att förstå för Socialdemokrater eftersom de skriver sådana tidningsartiklar som den i Sydsvenskan som Arne Roland hänvisade till, och det var vad jag svarade angående med kommentaren jag skrev. Det verkar inte vara så lätt för dig heller med tanke på de frågor du ställer.
Jag anser att det är mycket viktigt med bra trygghetssystem och med en bra politik för välfärd. Men tidningsartikeln som Arne Roland hänvisade till handlade inte om det.
Jag får be så mycket om ursäkt om det på något sätt kan uppfattas som illa att jag föreslog några tänkare i politisk ekonomi för Socialdemokrater, Kommunister och Socialkonservatister. Beteckningar är inte något jag har hittat på utan det är de som utger sig för att företräda vad beteckningarna står för som själva har gett sig själva de beteckningarna som de har gett sig själva.
Men jag kan istället nämna filosofer och tänkare med liberal värdegrund i fortsättning.
Utgifter och inkomster !!, Att det skall vara så svårt för dig att erkänna att om det finns ett överskott, så finns detta överskott oavsett vad man sen vill göra med det -verkningslösa skattesänkningar eller välfärd !!.
Trygghetssystem och välfärd är ingen som Alliansen har prioriterat, då det under Allianstiden lagts ca 130 miljarder på skattesänkningar, men under 5 miljarder i välfärdssatsningar -visar ju på hur prioriteringarna ser ut !!.
Den offentliga sektorn har minskat med 10% under Alliansens tid, samt att socialbidragstagarna har ökat från 80 till 100000 under Alliansregimen, och 60% av dessa socialbidragstagare är sjuka eller arbetslösa, men får ingen hjälp av Alliansens havererade trygghetsystem, utan får då vända sig till sin kommun, som då i sin tur får ta av sin budget till detta, och vad blir lidande då istället ??.
Privata skolor har 6,9 lärare per 100 elever , medans offentliga har 8,5 per 100 elever, samt att snittlönen är lägre för privata skollärarna, men Alliansen förspråkar fortsatta privatiseringar, trots at ten klar majoritet av svenska folket inte vill se sina skattepengar gå till privata vinster !!.
Detta ovan visar ju klart på att trygghetsystem och välfärd är inget Alliansen har prioriterat i annat än ord, och filosofer och tänkare med liberal värdegrund i all ära men verklighetens resultat av Alliansens politik klarar dom inte att se !!.
De offentliga utgifterna för hälsa och sjukvård och för utbildning är som andel av BNP lika stor andel dagens datum som de var 1995. Se gärna tabell genom länken nedan.
==> Offentliga sektorns utgifter | Offentlig sektor | Offentlig ekonomi | Fakta och statistik | Ekonomifakta.se
Att det har skett en effektivisering och införts en kostnadskontroll av den offentliga sektorn under Alliansregeringens tid är mycket positivt dels eftersom den Europeiska centralbanken år 2000 konstaterade att Sverige hade den mest inneffektiva offentliga sektorn av alla europeiska länder, dels eftersom både den svenska statsskulden och också skattetrycket tidigare hela tiden ökat under Socialdemokratiska regeringar ända sedan 1970 och som du hade kunnat se om du hade studerat statistiken jag hänvisade till i tidigare kommentar.
En mycket bra prioritering som ger möjlighet till att det kan finnas ekonomiska förutsättningar för bra hälsa, sjukvård och utbildning även i framtiden.
Om nu de offentliga utgifterna är ungefär det samma nu som då, men fortfarande har det försvunnit 10%, så ligger det nära tillhands att undra om det inte är privatiseringsidiotin som ligger bakom detta, det du kallar för “effektivisering och införts en kostnadskontroll”, är snarare en fråga om att det blivit färre antal arbeten för samma peng !!.
Privatiseringar och Alliansens påstådda Arbetslinje, går inte åt samma hål, och man kan undra över prioriteringarna där !! -vad är viktigare: fler i arbete, eller privatiseringar ??.
Sen så är “Ekonomifakta”, inte den bästa sajten för oberoende statistik, då Ekonomifaktas grundidé är att vara Borgerlig, och inte oberoende, dock inte lika illa som “Politikfakta”, som är i det närmaste ren propaganda !!.
Slutligen så är inte skattetrycket det enda som räknas, då det är den totala kostnaden som är intressant, och har man som Alliansens gjort bytt skatter mot avgifter och därmed ökat på klyftorna, så skalla man nog inte klappa sig själva på axeln för mycket som det rikemans parti som styr Alliansen gör – Moderaterna !!.