Jag har faktiskt lite svårt att förstå lärarnas extrema krav på lönehöjning såsom 10 000 kr mer i månaden. Menar de att de medvetet gör ett dåligt jobb idag bara för att de känner sig underbetalda? Med tanke på att skolresultaten har blivit sämre tyder det väl snarare på att det är bättre kompetenskrav som krävs för läraryrket. Först när man ökat kompetensen borde man diskutera dessa stor lönelyft. Är det inte också så att besparingskrav ute i kommunerna har gjort att det numera är alldeles för få lärare eller vuxenresurser ute i skolorna som jobbar direkt med eleverna? Att höja den enskilda lärarens lönenivå med dessa nivåer skulle inte innebära att arbetssituationen blir bättre.
Missförstå mig inte för även jag ser läraryrket som ett mycket viktigt jobb och att statusen för läraryrket behöver ökas. Givetvis ska välutbildade lärare ha höga löner men att läraryrket skulle vara i särklass viktigare än alla andra yrkeskategorier i samhället köper jag inte. Framför allt tycker jag det är fel att diskutera huruvida olika yrkeskategorier är viktigare än andra. Var finns jämlikhetstankarna i detta?
Att utbildningsminister Jan Björklund nu går ut och lovar 2,6 miljarder till förbättrad matematikundervisning i skolan ligger således helt i rätt linje och är ett välkommet besked. Men framförallt är min övertygelse att kommunerna behöver betydligt mer resurser för att kunna utveckla skolornas kvalitet. Som det är nu är det dessvärre stora besparingskrav i många kommuner vilket framförallt drabbar skolorna i stor utsträckning. Därför behöver det till statliga pengar till kommunerna för att inga ytterligare besparingar ska behöva genomföras i de kommunala skolorna!
Media: AB1, AB2, AB3, AB4, Exp1, Svd, DN, SVT1, SVT2, SR1, SR2, GP
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Jan Björklund, skola, mattematik, lärare, lärarlöner
Jag vikar som lärare, snart färdigutbildad med över sex års högskolestudier. Tjänar mindre än en kassörska i snabbköpet. (får 133:-/timme). Vilka signaler tror du det sänder ut att en fem år lång lärarutbildning med de studiemedelskostnader som den innebär inte lönar sig ett smack? Tror du den lönen lockar många att bli lärare? Kassörskor, sopåkare i all ära men ja, lärare är viktigare för samhället och bör ha en högre lön för sin långa utbildning och för sitt svåra, komplexa och enormt ansvarsfulla arbete. Som politiker däremot har du förstås en oerhört relevant lön förstår jag…
Re: Anonym
Självklart ska kompetenta lärare ha lön efter den utbildningsnivå de har inom läraryrket!
Som jämförelse kan jag nämna att jag jobbar som behandlingsassistent med tvångsomhändertagna ungdomar som är ytterst våldsbenägna vilket medför att jag i princip dagligen utsätts för hot och våldssituationer. För detta har jag en månadslön på 22 300 kr efter närmare 8 år i yrket.
Mitt förtroendeuppdrag som politiker innebär att jag får ersättning för de sammanträden jag bevistar. För att fullgöra mitt politiska uppdrag innebär det att jag lägger åtskilliga timmar per vecka utan någon som helst ersättning vilket betyder att min ersättning för mitt politiska arbete är betydligt lägre än vad jag har på mitt ordinarie jobb per timma.
MA:s exempel är fullkomligt irelevant. Att MA inte får ersättning för sitt politiska arbete har faktiskt inget att göra med lärarlöner. Idag är det så få som vill utbilda sig till lärare att högskolorna tvingas ta in personer som inte har de akademiska förutsättningarna att bli bra lärare. Det beror på att lärarlönen är för låg. Eftersom läraryrket är viktigt är det en självklar åtgärd att höja lönerna.
“Jämlikhetstankar” är ett jättefint ord som tyvärr helt saknar relevans i denna fråga.
MA-
Du menar att subjektivt utvalda “inkompetenta” lärare då inte skall ha lön utifrån sin utbildning. Hur skall den (in)kompetensen bedömas menar du?
22 300:- är inte en bra lön men kanske motsvarar den utbildningsnivå, utbildningslängd en behandlingsassistent har?
Re: Anonym
Finns det inkompetenta lärare bör dessa överhuvudtaget inte arbeta som lärare och då bör skolledningen agera med omplaceringsåtgärder.
Är det för att lärarlönerna är för låga som det är problem med att fylla lärarutbildningarna bör även då samma resonemang gälla tex att undersköterskor bör höja sina löner väsentligt då även här är det och kommer att bli brist på utbildad personal.
Läraryrket är långt ifrån ensamt med att ha svårt med nyrekrytering till yrket. Jag tror dock att en viktig sak för att höja statusen för läraryrket är att väsentligt öka vuxennärvaron i skolan för att avlasta lärarna från de många gånger betungande uppgifterna med att hålla ordning i stökiga klasser (som är allt för stora) och med att hjälpa elever som behöver stöd.
Självklart är jämlikhetstankar relevant i detta när man börjar resonera att vissa yrken är viktigare än andra. Vad som ska styra lönenivån är utbildningskrav och arbetsinsats inte att någon tycker sig vara viktigare än någon annan.
Att jag tog upp vad jag får för ersättning som förtroendeval politiker beror bara på att den förste som kommenterade tog upp detta. Men även här är det exemplet med den ersättningen relevant i förhållande till statusen för lärarna. Då för låg ersättning innebär att det blir svårt att få människor att ta politiska uppdrag. Liksom ni hävdar att för låga lärarlöner gör det svårt att fylla lärarutbildningarna
Du svarade aldrig på hur man bedömer att någon är inkompetent som lärare?
Undersköterskor bör få lön efter sin utbildningsnivå.(gymnasial-gratis) Fem års lärarutbildning innebär stora lån av studiemedel och fem års förlorad arbetsinkomst. Vem vill förlora ekonomiskt på att utbilda sig? Komplexa, krävande yrken skall ha högre lön än yrken där vem som helst kan hoppa in utan utbildning. Annars får vi det kunskapsförakt som vi ser prov på idag när outbildade föräldrar som tjänar mer än lärarna förmedlar detta till sina barn att utbildning är meninglöst och bortkastad tid.
Politikerarvoden är kanske för ojämlika? Heltidspolitiker har knappast dåligt betalt samtidigt som fritidspolitiker får för låg ersättning.
Re: Anonym
Jag har aldrig påstått att utbildningsnivån inte ska ligga till grund för hur mycket en yrkesgrupp ska tjäna. Dock måste det finnas mer som ligger till grund vid lönesättning såsom lämplighet och kvalifikationer och detta måste ju varje lönesättande arbetsledare vara den som bedömer.
Det jag vänder mig mot är pratet om att vissa jobb är viktigare än andra! Det finns oerhört många ovärderliga yrkesgrupper i samhället. Att då peka på lärarna som den absolut viktigaste är magstarkt.
I Finland har läraryrket hög status. Många som söker till lärarhögskolan har arbetat som lärarassistent och av detta ges extra påäng. De som inte passar till lärare ramlar av redan där. Intagningskraven är höga, ungefär som till läkare. Men då ligger Finland bland toppen i alla undersökningar om skolresultat. Beror det på flitiga elever, duktiga lärare eller kombination av detta?
Re: elina
Tror säkerligen att tillgången till lärarassistenter i Finland bidrar till att de når toppresultat där. Jag är övertygad om att en av anledningarna till att resultatet har försämrats här i Sverige samtidigt statusen på läraryrket har sjunkit är just alla besparingskraven inom skolorna som kommunerna har tvingats ta till. Numera är det helt enkelt är för få vuxna i skolan!
Hej
Jag kan hålla med om att det kan kännas konstigt att höja lönerna för en yrkeskår som uppenbarligen misslyckats med sitt värv. Resultaten sjunker som bekant. Samtidigt kan man ju fundera vad det beror på.
– Drar dagens löneläge till sig driftiga pedagoger?
– Vad händer med arbetsglädjen när alla vänner med akademiska examina drar ifrån lönemässigt år från år?
– Hur påverkar det att kommunpolitikerna använder skolan som ett dragspel i kärva tider?
– Hur påverkar det att betygsystemet idag huvudsakligen saknar central styrning?
– Hur påverkar det att det skolorna idag säljer är lycka och bra betyg?
– Hur påverkar det att lönerna upplevs som godtykligt satta?
– Hur påverkar det att man i kommunal verksamhet i princip kan vara hur dålig som helst utan att bli av med jobbet?
Själv tror jag att det påverkar arbetsmoralen negativt. Jag jobbar själv som gymnasielärare och trivs bra och eleverna gillar mig. Men nog skulle jag anstränga mig mer och nå ännu bättre resultat om jag kunde räkna med någon form av belöning ibland. Och med det menar jag inte en biobiljett till jul.
Intressant diskussion om lönebildning ni har, skulle kanske bli bättre om ni hade lite mer kunskap om lönebildning samt era egen lön, lärarna skall givetvis räkna om sin månadslön till utförda arbetstimmar då de ej arbetar heltid hela året. Det bör dock få en klart bättre lön om de presterar bra det vill säga om deras elever klarar kunskapskraven samt uppnår bättre resultat än kunskapskraven för godkänt i de ämnen läraren undervisar. En sådan bedömning skall givetvis genomföras av externa examinatorer, samt givetvis skall alla elever i klassen erhålla godtagbara resultat för att läraren skall erhålla bättre betalt, det kallas lön efter prestation, lön efter utbildningsnivå är en aktuellt då ska ju en som doktorerat i exempelvis urban musik erhålla bättre betalt än en sjuksköterska eller lärare även om den ”doktorn jobbar som städare”! Alltså lön efter arbete och hur väl det utföres! Uppnår den Svenska skolan samma studieresultat som den finska med samma antal lärare per elev så räcker nog pengarna i skolbudgeten mer än väl till men det är klart antalet faktiska undervisnings timmar per lärare och år är inte det samma i Sverige och Finland!
Källa Eurostat
Finland 2005, 2006, 2007, 2008, 2009
15,9 , 15,0 15,0 14,4 13,6 elever per lärare
Sverige 2005, 2006, 2007, 2008, 2009
12,2 12,1 12,3 12,2 12,1 elever per lärare
Så antalet elever per lärare är alltså högre i Finland än i Sverige under de fem senaste åren det är kanske så att man behöver söka svaret på Lärarnas status i Finland och kanske även dess något högre löneläge på deras prestation, kanske skulle löneutrymmet ökas även i Sverige om lärarna nådde samma resultat som i Finland!
Så nästa gång ni diskuterar löner, arbetsprestation och utbildning för de som utför arbetet skaffa er kunskap om verkligheten gissa inte!