Den som har följt mina kommentarer kring decemberöverenskommelsen lär ha fått bilden att jag gillar decemberöverenskommelsen. Detta gör jag inte. Tvärtom är jag högst kritisk till decemberöverenskommelsen och hade helst sett att vi hade fått det där nyvalet.

Att jag trots detta har argumenterat för decemberöverenskommelsen är att jag inte ser att den har den betydelse som alla övriga verkar vilja tillskriva den. Vad spelar tex decemberöverenskommelsen för roll när allianspartierna (såsom de redan innan sa sig göra) lägger enskilda budgetalternativ? Noll och ingenting!
Kritiken mot decemberöverenskommelsen har varit massiv och har varit organiserad från Sverigedemokraterna. Decemberöverenskommelsen går ju ut på att begränsa SDs inflytande.

Det decemberöverenskommelsen i avtal reglerar är just sådant som svensk politik redan sedan innan varit ense om. Således är det enda kontroversiella med decemberöverenskommelsen att den begränsar SDs möjlighet till att störta denna svenska tradition av samförstånd i hur politiken agerar.

SDs kritik är således en kritik mot svenskheten. Ordet Sverigevänner får därmed en annan innebörd då när SD-företrädare tilltalar sina åhörare med Sverigevänner gör de detta som fiender till det som är svenskt!