Jag må ha varit hård i mina ord om socialdemokraterna genom åren och har med tydlighet visat misstroende för dessa ”fanatiker”. Men att de skulle komma till detta förfall som de har gjort under Stefan Löfvens ledning hade inte ens jag kunnat föreställa mig.
Att Stefan Löfven är maktfullkomlig har blivit smärtsamt tydligt när han
Tisdagen den 11 december 2013 kommer att gå till historien som den dag då sverigedemokraterna för första gången fick verkligt inflytande inom den svenska politiken. Detta har nämligen socialdemokraterna nu sett till att sverigedemokraterna har fått.
Socialdemokraterna samt miljöpartiet och vänsterpartiet valde nämligen idag att gå samman med sverigedemokraterna och rösta mot gällande riksdagsordning och
Nog är det så som Eskil Erlandsson säger, att Socialdemokraterna har lämnat småfolket och det övriga landet bakom sig.
Idag finns det nämligen ingeting i den socialdemokratiska agendan som talar för att de vill småfolket väl. De enda förslag på politisk agenda som hittills har förts fram från Stefan Löfven är sådana förslag som
Mona Sahlin är åter i ropet. Igår bet hon ifrån gentemot Mikael Wiehes kritik mot Anna Lindhs gärning som utrikesminister vilket man kan se som ett lovvärt försök att sätta ned foten mot vänsterhetsare såsom Mikael Wiehe.
Idag utsätts Mona Sahlin däremot för Håkan Juholts bitterhet. Visst man kan känna viss sympati med Håkan
Stefan Löfven gav ytterligare ett besked om att Socialdemokraterna inte utgör något regeringsalternativ till Alliansregeringen.
Att det forna rödgröna samarbetet totalkraschade efter förra valet var inget förvånande då de olika ”rödgröna partierna” helt enkelt har oförenlig politisk vilja. Det är tydligt att Stefan Löfven inte vill upprepa Monas Sahlins misstag från förra valrörelsen och
Mona Sahlin fick åter kläda på sig förlorarens roll när hon nu förlorade kampen om att bli generalsekreterare för Socialistinternationalen.
Socialistinternationalen låter precis lika odemokratiskt som det uppenbarligen är. Socialistinternationalen är en internationell organisation för socialistiska partier där man inte bryr sig speciellt mycket om att vissa av medlemspartierna står för diktatur och förtryck. Männskliga rättigheter
Inom tystnadens parti råder det total stiltje från deras partiledare Stefan Löfven. Sällan har väl en taktik varit tydligare än i Stefan Löfvens fall. Men över tre månader utan tendens till politiska förslag börjar bli smått löjligt.
Frågan är om det verkligen är på detta viset som Socialdemokraterna vill framstå? Som
Ilmar Reepalu (S) är åter i blåsväder. Men inget är förstås hans eget fel. Många har skulden enligt Ilmar Reepalu men inget beror på honom själv eller på något han själv kunnat gjort annorlunda.
Nu senast menar han att det är Mona Sahlin som bär skulden till de sociala problemen som finns i Malmö.
Get Social