Aldrig tidigare har urbaniseringen gått i en så hastig takt som den gör nu. Befolkningskurvorna går uppåt i städerna medan de oftast går nedåt i landsortskommunerna. Denna utveckling måste brytas för att vi ska uppnå ett långsiktigt hållbart Sverige.
Den negativa befolkningsutvecklingen i landsortskommunerna utgör stora utmaningar där det gäller att öka attraktiviteten för att locka människor att bosätta sig utanför städerna. Vi måste skapa framtidstro och hållbarhet även i vår del av Sverige, vi måste se till hela Sveriges förutsättningar till utveckling. Framförallt måste vi investera i landsbygdsutveckling!
Det handlar om att göra livet i landsortskommunerna attraktivt, tillgängligt och tryggt. Vi vänder aldrig den negativa befolkningsutveckling genom åtgärder som försvårar medborgarnas tillvaro. I detta spelar skolan en central roll. Skolan är motorn i bygderna, skolan visar med tydlighet att här finns utvecklingskraft och drömmar om framtiden. Det är i skolan vi formar våra barn till att bli trygga och starka medborgare. Det är genom tillgång till skolor vi lockar människor till inflyttning. Utan skolan spolieras byns framtid då man inte får några barnfamiljer att vare sig bo kvar eller flytta in.
Att motverka en nedrustning av landsbygden borde vara en självklarhet för varje politiker i en landsortskommun. Dessvärre är så inte alltid fallet, tvärtom finns det politiker som är drivande för att minska kommunernas attraktivitet genom att försämra förutsättningarna till byskolornas överlevnad.
Skälen som motståndarna till byskolorna använder sig av i sin avvecklingsiver är egentligen bara två, att spara pengar och att de menar att kvalitén skulle vara lägre i byskolorna. Det sistnämnda finns det överhuvudtaget inga vetenskapliga belägg för. Verkligheten är istället tvärtom. Mindre skolor ger både större trygghet och bättre förutsättningar. I en mindre skola har lärarna större möjlighet att verkligen se alla elevers behov och stimulera elevernas individuella förutsättningar på ett sätt som de större skolorna inte har möjlighet till.
Inte heller spar man långsiktigt några pengar på nerdragningar av byskolorna. Alla de kalkylerade vinster avvecklingsivrarna räknar med äts nämligen upp av minskade skatteintäkter från en allt mindre befolkning. Avvecklingsivrarna brukar hävda att landsortskommuner inte har råd med byskolorna men vad landsortskommunerna inte har råd med, är att låta bli att satsa på byskolorna. Utan byskolor minskas attraktiviteten till boende i landsortskommunerna. Avvecklingsivrarnas ambitioner kommer således att påskynda urbaniseringen och leda till drastisk försämrad ekonomi för landsortskommunerna.
Alla barn har rätt till en kvalitativ utbildning oavsett om man bor i en storstad eller i glesbygd. För landsortskommunernas överlevnad gäller det att leva upp till detta och se till att stärka byskolorna möjlighet till utveckling. Detta är en överlevnadsfråga för landsortskommunerna. Satsar vi inte på byskolorna finns det snart inga landsortskommuner kvar!
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om byskolor, landsbygd, utveckling, landsort, landsortskommuner, landsbygdskommuner, befolkningsutveckling, urbanisering, hållbart, skolor,
En metod att göra byskolorna alltmer omöjliga är ju att kräva högre kvalitet där. Ställa miljökrav, energikrav, lärarkrav och stora krav på utmärkta lokaler med få elever och välutbildade lärare överallt. Gärna med slagord som “lika kvalitet här som där!” Och liknande i den stilen.
Det gör att byskolorna blir jämförelsevis dyra och omöjliga att på sikt driva vidare. Man kan jämföra det med olika regler och krav inom bostadsbyggande. Massor av fördyrande och onödigt beskäftiga regleringar som omöjliggör lönsamhet.
Kort sagt, politisk klåfingrighet som sänker all verklig ambition och stimulerar inbillad ambition.
Vad säger du Mikael om att C är med och inför RUT avdrag för läxhjälp? Något som gynnar eleverna i städer med högskola medans eleverna i landsbygdsskolor inte har en chans till det. Men deras föräldrar får nog vara med och betala bidraget. Skulle det inte varit bättre att satsa dom pengarna på skolor med problem.
Här är en frågeställning där vi nog kan vara överrens, men kanske inte av samma skäl. Jag tycker instinktivt det känns fel med RUT för läxhjälp. Min grund för det är att jag tycker det känns vara fel att samhället främjar ojämlikhet i utbildningsfrågor, vilket jag tolkar det som blir resultatet. Jag är positiv till RUT eftersom jag tycker det är positivt att samhället bidrar till att främja affärsverksamhet vad gäller tjänster. Om RUT skall vidareutvecklas så tycker jag tillexempel RIT är en bra vidareutveckling. Att främja produktivitet är en viktig komponent i politiken.
Det är också så att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är emot RUT och man vill också införe restriktioner i reglerna om man får möjlighet till att göra det, vilket jag tycker är fel. Och det är också fel att uttrycka det som att RUT är en kostnad för samhället då det tvärtom är en inkomst för samhället i form av skatteintäkter som inte hade funnits om inte RUT hade funnits eftersom tjänsterna inte hade funnits om inte RUT hade funnits. Det är alltså inte på det sättet att det finns mer skatteinkomster att fördela till landsbygdsskolor om inte RUT för läxhjälp finns, tvärtom kanske det finns mer skatteinkomster att fördela till landsbygdsskolor om RUT för läxhjälp finns. Men absolut mest optimalt för att få fler resurser att fördela till landsbygdsskolor bör rimligen vara ett rikare näringsliv på landsbygden och kanske också en omfördelning av samhällets resurser till landsbygdens fördel.
Nu finns det ju ingen säker utredning som pekar på att antalet “svarta jobb” minskat med RUT eller hur många jobb det startats av det. Och ett problem jag ser med RUT är att dom barn som växer upp i hushåll som satt bort städningen är hur dom barnen ska lära sig städa.Annars uppstår det ju ett stort problem den dag dom barnen flyttar hemifrån och inte ens kan stryka sin egen skorta. För det är dom van att andra gör åt dom.
Och när det gäller läxhjälp så är ju en förutsättning att du bor nära en högskola. Så det är mera riktat mot elever som bor i större städer. Så jag tycker att bidrag som staten betalar ut till det istället kunde gå till fler lärare i skolorna över hela landet.
Jag har inte nämnt någonting överhuvudtaget vare sig vad gäller svarta jobb eller svarta affärstransaktioner i min föregående kommentar. Det är också lite märkligt att människor som har en socialistisk samhällssyn är så väldigt intresserade av en siciliansk variant av ekonomi som det verkar.
Vad gäller vad jag skrev att jag tycker det instinktivt känns fel med RUT för läxhjälp så är det av ideologiska skäl och inte av ekonomiska skäl jag tycker så. Det är som jag ser det viktigt att ur ett politiskt ideologiskt perspektiv sträva att utbildning som främjas av samhället är rättvis och jämlik oavsett vem (fattig eller rik, gul eller grön). I ett ekonomiskt perspektiv, och som jag tyckte framgick av vad jag skrev i min föregående post, kan det bli en intäktskälla för samhället eftersom det helt enkelt kan generera att affärshändelser äger rum och på så sätt generera skatteintäkter till det allmänna och att det kan bli en inkomstkälla för enskilda individer som kan tillhandahålla tjänsterna.
@Grottolle
När man besöker en frisör så hör det till att frisören pratar om väder och vind med den som blir klippt. Jag minns att jag lyssnade på ett sådant samtal mellan den äldre damfrisörskan och hennes jämngamla kund, en gång för länge sedan när jag väntade på att det skulle bli min tur att bli klippt. Hur som helst så var frissan och hennes kund överens om en sak; Värnplikten var jättebra, för där lär sig pojkarna att bädda sängen!
Du ska ju vara glad då att du fått lära sig stryka skjortan och bädda sängen. Kan det vara så att du inte växt upp med att folk kommit hem till dej och gjort det
med bidrag från oss skattebetalare
Antingen är det väl så att Grottolle vet vad han pratar om, eller också låtsas han bara vara en duktig och fin människa.
Idag, just den tid som idag är, hur mycket skattepengar ger betald läxhjälp till statskassan? Är det miljardbelopp som Grottolle vill tillskjuta problemskolor? Eller miljonbelopp? Eller någonting i runda slängar straxt över noll kronor? Och skall det dirigeras över till fler lärare? Vardå? Hur många skulle det bli? Hur vet man att det just är lärarbrist som är mest angeläget?
Eller kan det vara så att vissa människor helt enkelt har svårt för indirekta pengar, till skillnad från direkta? Högre pension -jippi. Högre lön -jippi. Högre sjukpenning -jippi. Högre bostadsbidrag -jippi. Högre aKassa -jippi. Men sänkt skatt på olika perifera tjänster -vadnu? Det innebär väl mindre intäkter till staten -eller?
Att en knappt existerande verksamhet skulle kunna uppstå, generera jobb plötsligt och betala in mer skatt än vad den gör nu -eh?
Så håller jag med PD om att just den här verksamheten inte riktigt känns helt idealisk. Den riskerar stimulera orättvisa förhållanden inom skolväsendet. Visserligen i väldigt liten utsträckning. Visserligen har skolan massor av orättvisa förhållanden som är mycket värre redan nu. Förmodligen så kan vissa fåtaliga människor som verkligen behöver läxhjälp få det, ifall det här införs. Kanske tycker många människor att deras barn borde klara sig skapligt utan att betala extra för läxhjälp. Kanske skapar själva frågeställningen en konstruktiv atmosfär mellan föräldrar-skola-elever. Vad vet jag, jag besitter ju inte Grottolles enormt analytiska skarpsinne.
Men om du funderar en gång till på det så kommer du nog på det…Inte bli ledsen bara för så lite.