Aldrig tidigare har urbaniseringen gått i en så hastig takt som den gör nu. Befolkningskurvorna går uppåt i städerna medan de oftast går nedåt i landsortskommunerna. Denna utveckling måste brytas för att vi ska uppnå ett långsiktigt hållbart Sverige.

Den negativa befolkningsutvecklingen i landsortskommunerna utgör stora utmaningar där det gäller att öka attraktiviteten för att locka människor att bosätta sig utanför städerna. Vi måste skapa framtidstro och hållbarhet även i vår del av Sverige, vi måste se till hela Sveriges förutsättningar till utveckling. Framförallt måste vi investera i landsbygdsutveckling!

Det handlar om att göra livet i landsortskommunerna attraktivt, tillgängligt och tryggt. Vi vänder aldrig den negativa befolkningsutveckling genom åtgärder som försvårar medborgarnas tillvaro. I detta spelar skolan en central roll. Skolan är motorn i bygderna, skolan visar med tydlighet att här finns utvecklingskraft och drömmar om framtiden. Det är i skolan vi formar våra barn till att bli trygga och starka medborgare. Det är genom tillgång till skolor vi lockar människor till inflyttning. Utan skolan spolieras byns framtid då man inte får några barnfamiljer att vare sig bo kvar eller flytta in.

Att motverka en nedrustning av landsbygden borde vara en självklarhet för varje politiker i en landsortskommun. Dessvärre är så inte alltid fallet, tvärtom finns det politiker som är drivande för att minska kommunernas attraktivitet genom att försämra förutsättningarna till byskolornas överlevnad.

Skälen som motståndarna till byskolorna använder sig av i sin avvecklingsiver är egentligen bara två, att spara pengar och att de menar att kvalitén skulle vara lägre i byskolorna. Det sistnämnda finns det överhuvudtaget inga vetenskapliga belägg för. Verkligheten är istället tvärtom. Mindre skolor ger både större trygghet och bättre förutsättningar. I en mindre skola har lärarna större möjlighet att verkligen se alla elevers behov och stimulera elevernas individuella förutsättningar på ett sätt som de större skolorna inte har möjlighet till.

Inte heller spar man långsiktigt några pengar på nerdragningar av byskolorna. Alla de kalkylerade vinster avvecklingsivrarna räknar med äts nämligen upp av minskade skatteintäkter från en allt mindre befolkning. Avvecklingsivrarna brukar hävda att landsortskommuner inte har råd med byskolorna men vad landsortskommunerna inte har råd med, är att låta bli att satsa på byskolorna. Utan byskolor minskas attraktiviteten till boende i landsortskommunerna. Avvecklingsivrarnas ambitioner kommer således att påskynda urbaniseringen och leda till drastisk försämrad ekonomi för landsortskommunerna.

Alla barn har rätt till en kvalitativ utbildning oavsett om man bor i en storstad eller i glesbygd. För landsortskommunernas överlevnad gäller det att leva upp till detta och se till att stärka byskolorna möjlighet till utveckling. Detta är en överlevnadsfråga för landsortskommunerna. Satsar vi inte på byskolorna finns det snart inga landsortskommuner kvar!

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , ,