Man kan ha viss förståelse för Mona Sahlin som erkänner i veckans Skavlan att hon känner skadeglädje över att Socialdemokraternas kris inte löstes genom att man bytte ut henne som person. Det är en hederlig approach från Mona Sahlin och visst är det lite så som hon uttrycker, att skadeglädje är en ”förbjuden känsla”. Men det är en mänsklig känsla och nog har vi alla någon gång kunnat glädjas över någon annans misslyckande.
Samtidigt ligger det inget konstruktivt i skadeglädje, bara någon form av retroaktiv avundsjuka och är det något som just präglat den socialdemokratiska agendan är det just avundsjukan, att ingen ska tillåtas lyckas bättre än någon annan. När då ändå någon försöker är det således naturligt att känna viss skadeglädje när denne misslyckas….
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Mona Sahlin, Skavlan, socialdemokrater, skadeglädje, avundsjuka, partiledare, Kris,
(Pssst! Att driva ett parti med hat av Socialdemokraterna som enda åsikt fungerar inte när de har under 40 %! /En vän)