Äntligen ser Sveriges plats i NATO ut att bli verklighet. Knäckfrågan verkar i slutändan vara att Turkiet vill se sig inkluderad av väst. Att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan väljer att ta upp som krav att det åter ska öppnas förhandlingar om ett framtida turkiskt medlemskap i EU kunde kanske först ses som besynnerligt krav då EU och NATO är två helt skilda organisationer och ett medlemskap i den ena har inte med den andra att göra.
Detta är än omsvängning från Turkiets sida då de under Erdoğans ledning snarast tett sig alltmer som en motståndare till alla de värden som länderna inom EU står för. Erdoğans tidigare agerande har snarare indikerat att Turkiet skulle vara på väg att överge väst och hänge sig åt Putins regim.
Att Erdoğan nu så tydligt proklamerar att han vill in i EU är ytterst ett avståndstagande till Putin och ett steg som vi i väst bör se som något positivt. Att Erdoğan vill vara med i vår gemenskap kan nämligen inte tolkas på något annat sätt än att han ser EU som är den rätta vägen för Europa och för Turkiet, och att den europeiska demokratin är att föredra framför Putins autokrati.
När nu Erdoğan vill få i gång processen för att få in Turkiet i EU känns det givetvis spontant som en väldigt avlägsen fråga att bli förverkligad. Turkiet är oerhört långt från att uppfylla de krav som köpenhamnskriterierna stadgar för ett land ska kunna bli medlem i EU. Det är givetvis inte förrän Turkiet har uppnått dessa kriterier som ett medlemskap kan bli aktuellt för Turkiet. Men att ett land som under ett antal år snarast har varit på väg bort från EU:s demokratiska värden nu helt vänder på kappan och vill närma sig EU-länderna så ska vi självklart välkomna detta. Turkiet har en central position inom säkerhetspolitiken liksom för migrationspolitiken för Europa. Att få Turkiet att jobba för EU i stället för att agera som Putins lakej är något som skulle vara värt mycket för oss alla.
För Sveriges del finns det också mycket att vinna på att stärka relationerna med EU. Inte minst gällande krimalpolitiken där vi sett hur tunga kriminella har valt Turkiet som land att agera från då Turkiet hittills inte velat ha något utlämningsavtal med Sverige. Likaså skulle förbättrade relationer med Turkiet kunna lindra den ilska mot Sverige som har spridits inom muslimska länder till följd av koranbränningarna i Sverige. Vi behöver mer av samarbete och då även med ett land som Turkiet, allra helst när de så tydligt nu visar att de vill vara med i vår demokrati inom EU:
Get Social