I en minst sagt aningslös krönika i Aftonbladet skriver idag Oisin Cantwell kritiskt mot Fredrik Reinfeldts linje om att slopa ungdomsrabatten för unga kriminella.
Visst Oisin Cantwell har kanske rätt när han påstår att ”de flesta begår något eller flera brott som unga utan att bli kriminella som vuxna”. Men samtidigt är det så att majoriteten av de som begår kriminella handlingar som vuxna gjorde detta redan som unga. Därför är min absoluta uppfattning att för att få ned kriminaliteten i samhället måste man tidigt ta itu med denna problematik.
Man hjälper inte unga kriminella genom att bagatellisera deras brott eller att ge dem rabatt på påföljder bara för att de är unga. Tvärtom lär man ut att samhället till viss del accepterar att kriminalitet hör ungdomsåren till. Inte minst märker jag denna inställning hos de ungdomar jag kommer i kontakt med i min yrkesroll som behandlingsassistent på ett ungdomshem inom SiS. Allt som ofta har dessa ungdomar nämligen varit gripna för våldsbrott utan att detta har lett till någon ytterligare påföljd för deras egna del. Detta har gett dem inställningen att de i princip kan göra vad de vill utan att samhället bestraffar dem nämnvärt.
”Att tvinga på barn som har gjort något dumt detta straff (om fotboja) är emellertid en mindre god idé” tycker Oisin Cantwell i sin krönika och verkar tro att dagens ungdomskriminalitet enbart består av buspojkar som ”som pangat några fönster”. Verkligheten är dock en helt annan och ungdomskriminaliteten är betydligt värre än i Oisin Cantwells beskrivning. Därför tycker jag Fredrik Reinfeldts förslag om att ungdomar ska kunna dömas till att bära fotboja är rätt och riktigt. Detta vore betydligt mer humant än att låtsas att deras brott ingår i en ungdomlig fas.
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Oisin Cantwell, Aftonbladet, Fredrik Reinfeldt, ungdomsbrottslighet, ungdomsbrottslingar, ungdomar, SiS ungdomshem, SiS, kriminalitet, kriminalpolitik, ungdomskriminalitet, fotboja
Att du Mikael jobbar inom SiS och troligen med LVU och samtidigt stödjer Reinfeldts förslag, tycker jag är märkligt. Jag hävdar motsatsen!
Mvh
Mark E Gunnardo
Utveckla gärna dina tankar Mark E Gunnardo.
För att minska ungdomsbrottslighet och brottslighet i största allmänhet så måste man satsa mer på att jobba i preventivt syfte. Dvs satsa mer på skola och ungdomsvård i ett tidigt skede, för att kunna fånga upp barn som växer upp under svåra förhållande och/eller till detta kanske har en ADHD-diagnos tex. Sätta en 15-åring i fängelse? Och vad får han/hon lära sig där? Och vilka spår tror du det sätter hos en ung människa att i en oerhört känslig ålder, bli stämplad som kriminell. Enligt min erfarenhet kan det få förödande konsekvenser och verkligen bidra till att förstöra en människa för livet och skapa utmärkta förutsättningar för fortsatt kriminalitet och missbruk!
Mvh
Mark E Gunnardo
Håller helt med dig i att man måste satsa mer på att jobba i preventivt syfte och att göra detta i ett tidigt skede.
Men i de fall när ungdomar gång efter annan ändå begår grövre brottslighet måste samhället kunna utdöma straffpåföljd, inte minst i åtgärder för att få bort ungdomen från det kriminella gänget.
Att använda sig av fotboja borde vara ett utmärkt sätt i detta, för liksom du tror jag inte på att sätta 15-åringar i fängelse.
Väldigt mycket tyckande i ditt blogginlägg. Backa gärna upp ditt tyckande med forskningsläget om sådana här insatser. Vore det inte bra om vi fick en kriminalpolitik som fungerade? Kolla in den här artikeln http://vathek.org/doi/abs/10.1350/pojo.2006.79.1.29
Finns även svenska forskningsöversikter som exempelvis http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/barnochungdomarsombegarbrott/sidor/default.aspx
Det som är positivt med ditt inlägg är iaf “absoluta uppfattning att för att få ned kriminaliteten i samhället måste man tidigt ta itu med denna problematik.” Det är en bra utgångspunkt. Desto tidigare insatser är bra för båda samhället och individen. Där är både du och jag – och forskningen – överens! Men att attackera problemet så sent som Reinfeldt vill är bara populism och verkar inte ha någon bäring i forskningen.
mvh
Jag är fritidsledare och har jobbat med barn och ungdomar i alla åldrar, även ungdomar med svåra hemförhållanden och diagnoser. Jag har även jobbat inom SiS på LVM-hem. Jag bygger mina ställningstaganden på erfarenhet och väger dessa emot forskning och statistik! OCH en stor portion empati och en förmåga i att sätta mig in i hur andra människor känner! Allt som kan drabba andra, kan också drabba en själv.
Mvh
Mark E Gunnardo
Att begå brott är inget som “drabbar en”, det är ett val. Oavsett hemförhållanden eller ålder. Det är bättre att döma 100 bevisade brottslingar för hårt än att riskera ett enda extra brottsoffer. Att då döma till fotboja bör begränsa brottslingens umgänge med andra brottslingar och alltså påskynda anpassningen till samhället. Brottsoffren, tidigare och potentiellt framtida, kommer alltid först. Alltid.
Protesterar kraftigt mot att det skulle höra ungdomsåren till att begå kriminella handlingar. Jag tror faktiskt att de flesta ungdomar INTE begår brott.
”de flesta begår något eller flera brott som unga”
Det tror jag ju förstås inte. Om du inte menar palla äpplen eller liknande. Vad jag minns från tiden 11-15 års åldern så resonerade alla ungdomar, vissa säger barn, ganska rationellt. Man väger in chansen/risken att åka fast och eventuella påföljder mot de fördelar som brottet skulle kunna medföra. Det sociala trycket var viktigast. Materiella vinsten var sekundär, häftighetsfaktorn eller den coola upplevelsen var primär.
Att kunna använda en betydande risk för påföljder som försvar för att inte vilja genomföra kriminella handlingar, var det enskilt effektivaste argumentet för att slippa deltaga.
Rimligen blir neutrala, forskningsbefriade och lättbegripliga åtgärder i form av tydliga påföljder, måttlig men stegrande straffskala och individuell lyhördhet viktig. Där fotboja som ersättning för anstalt i kombination med rapportering och uppföljning bör vara rimliga metoder. Allmänt välvilliga sociala insatser är förstås bra, men fungerar inte som ersättning för mer repressiva åtgärder. Att exempelvis förespråka ett jämlikt samhälle, utplånade klyftor eller bortbyggd segregation, innan man börjar vidta åtgärder av mer repressiv natur, om nu någon tror det, blir direkt destruktivt.
De här frågorna är så politiskt användbara att man snabbt hamnar i expert relaterade forskar sociala utredningslika ambitions propagandistiska kvicksands resonemang. Utan speciell bärighet. Ungefär som barnuppfostran. Tyvärr.
Anonym 18 mars 2013 20:37
Har du någon källa till dina påståenden. Annars så faller ju allt.
Anonym 19 mars 2013 10:16
Har du någon källa till din invändning. Annars har du ju ingen orsak.
(Apropå goddag yxskaft och elitens makt kontra vanmakt.)