Vi är på ett sluttande plan som verkar braka allt brantare utför. Jag känner inte längre igen de värderingar som råder i Sverige. Det handlar om värderingar som under hela 1900-talets expansiva utveckling av Sverige gjort Sverige till ett fördömesland.

Nu har dessvärre dessa värderingar bara på ett par år totalt raserats. Värderingar som präglat hela min uppväxt och hela mitt vuxna liv ifrågasätts numera på bred front i Sverige. Det är inte en vacker utveckling, det är en utveckling mot ett allt mer auktoritärt samhälle där den lilla människan inte längre kommer att ha något värde. Det är en utveckling som skrämmer!

Samhället har de facto förändrats stort, inte alltid till det bättre dock med tanke på den alltmer polariserade verkligheten vi numera lever i. Inte minst har omvandlingen till ett informationssamhälle inneburit nya förutsättningar som innebär att det inte längre går att med säkerhet veta vad som är sant eller vad som är illvillig propaganda. Ta t.ex. den upplevda otryggheten i samhället som på sina håll upplevs som värre än någonsin, detta trots att risken att utsättas för något brott idag är betydligt mindre än den var under t.ex. 1980-talet.

Men i ett digitalt samhälle där varje incident i Sverige får en direktrapportering i den digitala riksmedian och i de sociala medierna redan innan man egentligen vet vad som verkligen har hänt blir nyhetsflödet med incidenter och brott som översköljer medborgarna enormt. På 1980-talet fanns inte detta digitala nyhetsflöde. Nyhetsflödet var i princip begränsade till de incidenter som kunde rymmas i den dagliga TV-sända nyhetssändningen. Här i Tingsryds kommun fick vi t.ex. inte vetskapen om att det varit ett bråk med knivar på krogen i Örebro medan idag får vi direkt vetskap om en sådan händelse skulle ha skett. Det är således inte så konstigt att människor idag upplever att det är större kriminalitet och otrygghet idag, trots att all statistik motsäger detta.

Det hela blir inte bättre när politiska partier har som affärsidé att just sprida rädsla bland befolkningen och försöker sätta den politiska agendan utifrån detta. Dessvärre har dessa krafter varit framgångsrika i detta agendasättande, så pass framgångsrika att även tidigare normalt sansade partier såsom både Moderaterna och Kristdemokraterna numera tävlar om att komma med de allra värst inhumana politiska förslagen.

Det senaste i raden av populistiska förslag kom från Moderaterna där de ville att polisen per automatik skulle tvångsomhändertaga barnen till personer som misstänks tillhöra gängkriminaliteten i Sverige. Samhället är förvisso skyldiga enligt lagen om barnkonventionen att alltid se till barnets bästa. Men i moderaternas förslag handlar tvångsomhändertagandet strikt om att straffa den brottsmisstänkte föräldern snarare än omsorg om själva barnet. Men visst, att vara barn i en familj där ens föräldrar tillhör den kriminella världen är en utsatthet varför det är helt rimligt och rätt att det per automatik bör upprättas en orosanmälan till de sociala myndigheterna (något som inte alltid sker idag). I detta måste staten ta ett större ansvar där jag menar att staten tillfullo borde ta kostnaden för att socialtjänsten inom kommunerna genomför dessa orosanmälningar på ett professionellt sätt. Huruvida det enskilda barnet ska omhändertagas eller inte måste utgå från resultat av den faktiska utredningen kring barnets situation och inte gällande några brottsmisstankar riktade mot föräldrarnas nätverk. Jag ser dock inga sådan förslag från varken Moderaterna eller deras bundsförvanter inom det högerkonservativa blocket. Tvärtom vill de gå i en än mer repressiv hållning där humanistiska värderingar ligger på en lägre prioritering än önskan om att sprida rädsla i samhället för att därigenom hoppas på att vinna röster i kommande val.

Sverige utgör fortsatt (trots alla försök till att sätta bilden av Sverige är ett samhälle i förfall) ett av världens absolut tryggaste länder. Sverige har tätposition på alla välfärdsrankingar i världen, Sverige är fortfarande ett av de mest demokratiska och minst korrupta länder i världen vars befolkning tillhör de absolut bäst lottade människor i världen. Men hur länge dröjer det egentligen till att vi kommer att rasa på alla dessa rankingar? Om ambitionen att kopiera det auktoritära styret i Ungern fortsätter att vinna gehör kommer Sverige obönhörligen att rasa som välfärdsland. Det är en utveckling som skrämmer mig stort och som vi gemensamt måste bekämpa. Än är det nämligen inte för sent!