Corona

 
Detta är del två av min påskkrönika, del ett av min påskkrönika finns här >>.
Kan det komma något bra ur denna samhällskris som coronaviruset smittar världen med?
Hur ett samhälle kommer att klara en kris såsom coronaepidemin beror mycket på vilket ledarskap det finns i landet i fråga.

I kris finns det i princip fyra typer av ledare:

  1. De som tar ett steg fram för att lösa krisen. Sverige kan visa exempel på detta, dels genom vår statsepidemiolog, Anders Tegnell vars ledarskap har utmynnat i en sorts nationell hjälteskap för stora delar av svenskarna och även genom statsminister Stefan Löfven som agerat klokt och förståndigt i detta, genom att just lyssna på expertmyndigheterna.
  2. De som förnekar krisen och struntar i att agera. Donald Trump uppvisar idealtypen för denna kategori. Länge struntade Trump i sina underrättelserapporter om risken med Corona för att sedan förneka dess risker. Nu när USA är det värst drabbade landet i världen, med den sämsta utsikten inför den närmaste utvecklingen håller han dagliga presskonferenser där han öppet ljuger och hävdar att USA är bättre än något annat land trots att all statistik visar på motsatsen. Istället för att beklaga att USA dagligen har världens högsta dödstal, skryter han istället om sina tittarsiffror under dessa presskonferenser.
  3. De som inte förmår att agera som ledare under kris. I denna kategorin hamnar ledare med svagt mandat och ledare som inte når folklig förankring. På förhand skulle man kanske trott att Stefan Löfven skulle hamnat här. Hade coronakrisen drabbats Sverige under Löfvens första mandatperiod hade det kanske varit så men nu är han ”varm i kläderna” och är inte på långa vägar i denna kategori.
  4. De som gör allt för att dra egen vinning av krisen. Här hamnar ledare såsom Ungerns president Viktor Orbán som utan skrupler nyttjar krisen till att förvandla Ungern till en renodlad diktatur. I Sverige hade vi kanske kunnat förvänta oss att Viktor Orbáns största fan, Jimmie Åkesson, skulle hamna i denna kategorin. Men, trots att många Sverigedemokratiska förtroendevalda just försöker utnyttja krisen på sina arenor för att odla sin populism har Jimmie Åkesson faktiskt hållit en tämligen låg profil. Sämre är det dock med hans systerpartis partiledare, som i sin desperation av fallande opinionssiffror försökt att få Corona till en invandringsfråga. Detta trots att smittan kom till Sverige via turistande svenskar.

I the Economist Intelligence Unit’s demokratiindex för 2019 fortsätter Sverige att upprätthålla en topposition som ett av världens mest demokratiska land. Sverige är listat som världens tredje mest demokratiska land, endast passerad av Norge och Island. Som tillägg kan nämnas att Sverigedemokraternas föredömsland Ungern kategoriseras som en ”bristfällig demokrati” och hamnar på delad 55:e plats (och det var innan Viktor Orbán utnyttjade coronakrisen till att förvandla Ungern till en renodlad demokrati).

Sveriges starka demokratiska position är en styrka. Därför var det högst anmärkningsvärt att regeringen försökte driva fram en lagändring för att just öka regeringens makt. Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet, utrycker sig klokt i SMP om detta. Han ser med stor oro över att regeringen försöker stärka sin makt i dessa coronatider. Jag håller till fullo med Hagevi i detta, vi får inte tumma på vår demokrati, bara för att vi upplever en kris. Liksom Hagevi menar, är risken påtaglig att om vi nu släpper på detta blir det till ett prejudikat, som en kommande en regering kan utnyttja i framtiden när nya kriser uppstår. Betänk bara om det är Jimmie Åkesson som är statsminister nästa gång, vad skulle hindra honom då, från att följa sin idol Viktor Orbáns spår?

Hela frågan med detta lagförslag tydliggör hur skör den svenska demokratin de facto är. Och är det något som måste till när vi gått igenom denna coronakris så är det en översyn av vår grundlagar med fokus på hur vi ska stärka vår demokrati.

Och det är väl just detta som kan tänkas som det positiva i denna coronakris. Att vi måste se över vår lagstiftning liksom vår beredskap inför alla tänkbara kommande kriser. Andra positiva lärdomar som borde dras är att den populistiska ideologin inte fungerar när en verklig kris uppstår. Inget av de renodlade populistiska partierna Sverigedemokraterna eller Kristdemokraternas retorik eller politik fungerar när en reell kris drabbar oss. Deras politik går endast ut på att splittra och skapa misstro och oro. Det som behövs i kris är ledarskap som skapar trygghet och samhörighet, det behövs ett ledarskap som förmår att ena samhället mot ett gemensamt mål. Då fungerar det inta att ha som agenda att att skapa missämja.

Jag är ytterst glad för det vägval vi i Centerpartiet gjorde efter valet 2018. Tänk om vi hade fallit för trycket och släppt vår ideologiska hållning och istället låtit Ulf Kristersson förlita sig på Jimmie Åkessons dyrkan till Viktor Orbán och Ungern. Då hade Sverige varit illa ute och Sverige hade idag varit ett helt igenbommat samhälle. Istället har vi ett klokt ledarskap som låter oss med egenansvar fira påsk med vårt goda omdöme om god social distansering. Jag är övertygad om att detta är den rätta väg att ta oss ur denna kris.

Glad Påsk till er alla, och tänk på att hålla en kärleksfull distans!